This post is also available in: Suomi (Finska) English (Engelska)

SORG HOS BARN OCH UNGA

Vad är speciellt med sorg hos barn och unga?

Sorg hos barn och unga har mer gemensamt än skillnader i förhållande till sorg hos vuxna. Det är dock viktigt att förstå effekterna av ett barns utvecklingsfas på reaktioner och att känna igen barnets sorg även när den skiljer sig från vuxnas.

Se mera

Hur förstår ett barn döden?

Hur någon förstår döden är alltid individuellt. Ändå är det nyttigt för en professionell att veta vad barnens genomsnittliga uppfattning om döden är i varje åldersstadium.

Se mera

Vilka saker är viktiga att beakta i sorg hos barn eller unga?

Vilka saker ska en professionell kunna identifiera och beakta i sorg hos barn eller unga?





Se mera
Praktiska anvisningar för att hjälpa sörjande barn eller unga


När behöver ett sörjande barn professionell hjälp? Vart kan barn eller unga hänvisas om de behöver professionell hjälp?


Se mera


Källor på nätet:


    

  • Asetus 60/1991. Asetus lapsen oikeuksia koskevan yleissopimuksen voimaansaattamisesta sekä yleissopimuksen eräiden määräysten hyväksymisestä annetun lain voimaantulosta. Saatavilla: https://www.finlex.fi/fi/sopimukset/sopsteksti/1991/19910060. Luettu 2.5.2019.
    • 

  • Hoitotyön tutkimussäätiö (2018). Äkillisesti kuolleen henkilön läheisten tukeminen. Hoitotyön suositus (online). Hoitotyön tutkimussäätiön asettama työryhmä. Helsinki: Hoitotyön tutkimussäätiö. Saatavilla: www.hotus.fi.Luettu 9.5.2019.
    • 

  • Kärkkäinen, K. (2019). Lapsen ja nuoren suru. Luento Surukonferenssissa Tampereella 12.4.2019. Saatavilla: http://www.surut.fi/surutfi_wp/wp-content/uploads/2019/04/Lapsen-ja-nuoren-suru-Kati-K%C3%A4rkk%C3%A4inen.pdf. Luettu 9.5.2019.
    • 

  • Traumaterapiakeskus. Miten tukea lasta järkyttävien tapahtumien jälkeen. Saatavilla: https://asiakas.kotisivukone.com/files/ttkeskus.palvelee.fi/tiedostot/lapsen_tukeminen_kriisissa.pdf. Luettu 2.5.2019.
    • 



Tryckta källor:


    

  • Dyregrov, A. (1993). Lapsen suru. Jyväskylä: Gummerus Kirjapaino Oy.
    • 

  • Mattila, K-P. (2011). Lasta vahvistava kohtaaminen. Jyväskylä: PS-kustannus.
    • 

  • Poijula, S. (2018): Resilienssi: muutosten kohtaamisen taito. Helsinki: Kirjapaja.
    • 

  • Poijula, S. (2016). Lapsi ja kriisi: selviytymisen tukeminen. Helsinki: Kirjapaja.
    • 

  • Saari, S. (2000). Kuin salama kirkkaalta taivaalta: kriisit ja niistä selviytyminen. Helsinki: Otava.
    • 

  • Uittomäki, S., Mynttinen, S. ja Laimio, A. (2011). Miten tukea lasta, kun läheinen on kuollut? Opas läheisille sekä lasten ja nuorten parissa työskenteleville. Jyväskylä: Grano Oy.
    • 





Se mera


Sorg hos barn och unga har mer gemensamt än skillnader i förhållande till sorg hos vuxna. Därför är det bra om den sakkunniga som arbetar med sörjande barn eller unga bekantar sig närmare med de känslor och reaktioner som är relaterade till sorg. Denna information finns på infosidan Vad är sorg?


Se mera
Vad är speciellt med sorg hos barn och unga?


  • Till och med ett riktigt litet barn sörjer, men på sitt eget sätt.  Det är skadligt att tänka att ett barn inte sörjer eller inte kommer ihåg förlusten hen har upplevt. Ett barns sorg kan till exempel komma till uttryck i lekarnas teman.
  • En närståendes död påverkar utvecklingen av ett barn eller en ung person. Barndomen och ungdomen är åldersstadier som redan i sig inkluderar många utvecklingsuppgifter. Förlusten av en närstående sker alltså under en särskilt känslig fas. Barnet kanske går tillbaka i sin utveckling. Beteendet kan förändras, beteendestörningar kan förekomma eller skolframgången kan försämras. Å andra sidan kan en tung förlust leda till en snabb mental mognad och ett mer vuxet beteende än vad som är vanligt på den egna åldersnivån.  
  • Ett barn har inte lika många ord och begrepp relaterade till sorgen och döden som vuxna har. Genom språket förstår och hanterar vi våra känslor och det som händer oss. Därför är det viktigt att de vuxna hjälper barnet att i ord uttrycka det som har hänt och att namnge sina egna känslor. 
  • Sorgsenheten hos ett barn varar kortare i taget än hos vuxna. Växlingen från lek till sörjande och tillbaka kan vara mycket snabb. Detta betyder inte att barnets sorg och saknad inte är lika intensiva som hos vuxna. Ett barn kan inte möta förlusten på en gång utan hen hanterar den i små bitar. 
  • Döden kan väcka rädslor och oro hos barn och unga. Det är viktigt att ta itu med dessa problem tillsammans med vuxna. Ett barn kan vara rädd för att också andra närstående eller barnet själv kan dö. Beroende på utvecklingsnivå och situation kan döden förknippas med skrämmande föreställningar och missuppfattningar. Rädslor och bekymmer bör kunna hanteras tillsammans med en trygg vuxen.  
  • Barn eller unga kan uppföra sig ovanligt bra men ändå vara i behov av hjälp och stöd.Med ett gott och glatt uppförande kan barnet eller den unga personen försöka skydda andra familjemedlemmar från sorgen. Hen förstår inte nödvändigtvis att reaktionerna relaterade till dödsfallet är normala och försöker därför dölja eller tränga bort dem. Det finns en fara för att sorgen hos ett barn eller en ung person som uppför sig väl inte identifieras och att hen därför lämnar utan hjälp.  
  • Kamratförhållanden är väldigt viktiga för unga. En ung person kanske inte har någon i sitt kamratnätverk med en liknande upplevelse av att förlora en närstående. Då kan den unga känna sig annorlunda än de andra, och det kan vara svårt att prata om förlusten med andra.  
  • När barnet växer återkommer den närståendes död i olika utvecklingsfaser. När ett barns eller en ung persons uppfattning om döden förändras möter hen den närståendes död på nytt och anpassar vad som hände till en del av sin världsbild. En närståendes död påverkar barnet t.o.m. en mycket lång tid efter dödsfallet.  
Surevan kohtaaminen -hankkeen kuvituskuva Lapsen ja nuoren suru -sivulle 


Hur förstår ett barn döden?


Hur fungerar ett barns tankeverksamhet?


  • Förlogiskt. Barnets förståelse av orsaksrelationerna är inte likadan som hos en vuxen. Det är viktigt att tydliggöra för ett barn vilka saker som ledde till döden (t.ex. en olycka, den närståendes egen önskan att dö) och vilka saker som inte gjorde det (t.ex. barnets egna handlingar eller tankar).  
  • Magiskt. Barn ser sig själva som mittpunkten för alla händelser. Därför måste det klargöras för dem att deras handlingar eller tankar inte har någon inverkan på döden.  
  • Cirkulärt. Barnets tidsuppfattning är cirkulär. Efter att ha hört om dödsfallet kan barnet följande dag förvänta sig att den avlidna kommer att vara levande igen.  
Vad borde ett barn förstå för att kunna begripa döden?


  • Dödens universalitet. Döden väljer inte ut sina mål och allt levande dör någon gång.  
  • Dödens oåterkallelighet. Förhoppningar, böner, ett gott uppförande eller tidens gång leder aldrig till att den avlidna återvänder.  
  • Den avlidna finns inte längre. Den döda i graven känner ingenting, inga lukter eller smaker.  
Dödsuppfattningar i olika åldersstadier


Förutom av åldern påverkas ett barns dödsuppfattning bland annat av barnets tidigare upplevelser och familjens sätt att hantera saker. Hur någon förstår döden är alltid individuellt. Ändå är det nyttigt för en professionell att veta vad barnens genomsnittliga uppfattning om döden är i varje åldersstadium.


Under 2 år


Ett barn under 2 år förstår inte döden, men känner ändå andras känslomässiga reaktioner och saknar en avliden närstående. Även med ett litet barn kan du prata om vad som hänt och om den avlidna. Det hjälper till i den senare bearbetningen av förlusten.


2–5 år


Ett barn i åldern 2–5 år förstår inte dödens universalitet eller permanens. Barnet föreställer sig att hen klarar av vad som helst, så hen kanske tror att hen har orsakat döden genom sina tankar eller handlingar, eller att hen genom dem kan få den avlidna att återvända.


Undvik metaforer när du pratar om döden med ett litet barn. Barnet tolkar dem lätt bokstavligen.


Att uppleva en förälders död i detta åldersstadium kan försvaga barnets trygghetskänsla. Ett ärligt samtal om döden samt närvaron av trygga, permanenta vårdnadshavare kommer att hjälpa.


6–9 år


Ett 6–9 -årigt barn börjar inse att döden är oåterkallelig och kan hända vem som helst. Detta kan öka barnets rädsla för döden eller förlust. Barnet börjar redan förstå orsaksrelationerna som har lett till döden och det är bra att diskutera dessa med hen.


Ett barn i denna ålder är vanligtvis väldigt nyfiket. Hen kanske vill veta väldigt detaljerat till exempel hur den avlidna ser ut eller vad som händer med den döda kroppen i graven. Det lönar sig att svara på barnets frågor så ärligt som möjligt.


10–13 år


En 10–13 -åring förstår redan väl dödens oåterkallelighet och funderar på de långvariga effekterna av en närståendes död på hens eget liv. Barnet kanske också börja fundera på möjligheten att hen själv dör.


Ett barn i denna ålder kan känna sig mycket annorlunda än sina jämnåriga. Hen behöver stöd av vuxna för att förstå sina egna känslor och för att bearbeta sin förlust.


14–18 år


Dödsuppfattningen hos en 14–18 -åring är redan på samma nivå som hos en vuxen, men utvecklingen av hens känsloliv pågår fortfarande. Den unga kanske funderar på mycket djupa frågor om meningen med livet och det egna jaget. Å andra sidan kan en ung person som har upplevt en förlust försöka undvika att bearbeta saken och uppleva sorgen genom att hålla sig upptagen. Man ska inte försöka övertala den unga att bearbeta sin förlust, men om hen så önskar bör hen kunna få hjälp för detta också av andra vuxna än sina egna föräldrar, vid behov av en professionell.


Ett barn behöver rätt information om döden


Barnet skyddas ibland från dödsrelaterad information, speciellt i särskilt chockerande situationer som vid självmord och brott mot liv. Ett barn, precis som en vuxen, behöver ändå få information om en närståendes död. Barnet märker om det finns luckor i den information hen får, och hen fyller luckorna med sin egen fantasi. Fantasibilderna kan ofta vara mer skrämmande och ångestframkallande än verkligheten, särskilt i ett barns magiska tankevärld.


Studier visar att mottagande av dödsrelaterad information och undervisning inte skadar barnen. Det är ändå viktigt att barnet får information enligt sin åldersnivå – detaljer är inte nödvändiga. Barnet måste ha möjlighet att diskutera vad hen har hört och sina egna tankar med en pålitlig vuxen. Hjälp av ett psykologiproffs är nyttigt då man funderar på vad och hur man ska berätta för ett barn.


Anna lapselle tietoa. Hankkeen grafiikkaa. 


Vilka saker är viktiga att beakta i sorg hos barn eller unga?


  • Vilka effekter har döden på ett barns vardag?  Till exempel har förlusten av en vårdnadshavare en annan inverkan än förlusten av ett syskon, men båda förlusterna gör vardagen helt annorlunda.  
  • Kom döden plötsligt eller var det möjligt att förbereda sig för den i förväg? En plötslig död traumatiserar barnet mer allvarligt än en situation där man har varit förberedd på den.  
  • Hur och vilken information har barnet fått om döden? Barnet behöver sanningsenlig information om sin närståendes död. Det är viktigt att information om dödsfallet kommer från en vuxen som är bekant och trygg för barnet och att den vuxna inte är ett rov för häftiga känslor då hen pratar med barnet. Informationen om dödsfallet måste berättas i en lugn miljö och på ett språk som motsvarar barnets åldersnivå och förståelse. 
  • Hurdan är barnets familj och hurdant är barnets familjeförhållande? Hurdant stöd får barnet från sin familj och den övriga omgivningen? Familjeförhållandet, barnets anknytningsmodell och tidigare erfarenheter påverkar starkt hur barnet upplever en närståendes död och vilken typ av stöd hen behöver av en professionell.  


Praktiska anvisningar för att hjälpa sörjande barn eller unga


  • Fråga och beakta vilka tankar och önskningar som barnets vårdnadshavare har.  Till exempel när ett barn återvänder till daghemmet/skolan bör man på förhand komma överens med föräldrarna om hur man ska agera och vad andra barn ska få veta om det som hänt.  
  • Beakta barnet som en jämlik anhörig tillsammans med de vuxna.  Lämna inte barnanhöriga utanför när du berättar om dödsfallet eller när du hjälper anhöriga att ta avsked av den avlidna och samla ihop minnen.  
  • Beakta resurserna som barnets eller den ungas vårdnadshavare har. Resurserna hos de vuxna som tar hand om barnet kan ha försvagats som en följd av dödsfallet. De professionella har ett ansvar att se till att barnet får den hjälp och det stöd hen behöver, även om den egna vårdnadshavarens resurser eller ekonomiska resurser är knappa.  
  • Stärk barnets trygghetskänsla i vardagen.  Det är viktigt för barnet att de dagliga rutinerna fortsätter att löpa på ett förutsägbart sätt och att närhet erbjuds av trygga vuxna.  
När behöver ett sörjande barn professionell hjälp?




På infosidan Vad är sorg? berättar vi om de tecken som indikerar behovet av professionell hjälp för en sörjande. Dessa tecken gäller också för barn och unga, och vuxna som har kontakt med sörjande barn eller unga bör bekanta sig med tecknen.


När behövs professionell hjälp?
Det är viktigt att beakta familjen och familjens situation som en helhet! Dessutom vittnar följande tecken om behovet av professionell hjälp:


  • Barnet isolerar sig från sina vänner och/eller vuxna.   
  • Barnets uppförande och personlighet förändras dramatiskt. . 
  • Barnet har hallucinationer eller barnet pratar osammanhängande. 
Vart kan barn eller unga hänvisas om de behöver professionell hjälp?


Beroende på situationen kan barnet hänvisas till ett kriscentrum, en barn- eller ungdomspsykiatrisk avdelning eller till skolhälsovården. Om familjen som helhet behöver hjälp kan de hänvisas till familjerådgivningen eller socialjouren.


Kamratstödsorganisationer organiserar egna evenemang för barn och unga samt gemensamma veckoslut för familjer, där barn får kamratstöd under ledning av en sakkunnig. Exempelvis organiserar Psykisk Hälsa Finland rf även egna sorgegrupper för barn och unga. Dessutom kan barn få hjälp från till exempel Mannerheims Barnskyddsförbund eller från församlingen i det egna området.


Se vem som erbjuder kamratstöd
Stöd till barn och unga som mist en närstående Handbok för närstående och personer som arbetar med barn och ungdomar.


Denna bok som tar upp barnets sorg riktar sig till både närstående och de som arbetar bland barn och ungdomar. Guiden innehåller information om på vilka olika sätt ett barn kan reagera på en närståendes bortgång och hur man kan ta upp med barnet det som hänt och vilka känslor det har skapat.




> Läs handboken i PDF på svenska, på finska eller på engelska.