SORGENS M\u00c5NGSIDIGHET<\/h1>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/i><\/div>Vad \u00e4r sorgens m\u00e5ngsidighet?<\/h2><\/a><\/div><\/div>Se mer<\/a><\/div><\/div><\/div><\/i><\/div>Vad b\u00f6r man beakta i regnb\u00e5gssorg? <\/h2><\/a><\/div><\/div>Se mer<\/a><\/div><\/div><\/div><\/i><\/div>Vilka sidor f\u00e5r sorgen av kulturell m\u00e5ngfald?<\/h2><\/a><\/div><\/div>Se mer<\/a><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/i><\/div>Hurdana kan s\u00e4tten att s\u00f6rja vara?<\/h2><\/a><\/div><\/div>Se mer<\/a><\/div><\/div><\/div><\/i><\/div>Tips f\u00f6r bem\u00f6tande<\/h2><\/a><\/div><\/div>Se mer<\/a><\/div><\/div><\/div><\/i><\/div>Var f\u00e5r jag mer information?<\/h2><\/a><\/div><\/div>Se mer<\/a><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/i><\/i><\/span>Litteraturf\u00f6rteckning:<\/span><\/a><\/h4><\/div>\n\n- Alasuutari V. ( 2021). Suru sateenkaaren p\u00e4\u00e4ss\u00e4. surut.fi<\/a><\/li>\n
- Alasuutari V. (2020) Death at the end of the Rainbow. Rethinking Queer Kinsip, Rituals Remembrace at the Finnish culture of Death<\/em>. Turun yliopisto. Humanoria. Turku<\/li>\n
- Alasuutari, V. (2018). Kuolema sateenkaaren p\u00e4\u00e4ss\u00e4. Ilmi\u00f6 \u2013 Sosiologinen media kaikille.
\nJulkaistu 4.11.2018. ilmiomedia.fi<\/a><\/li>\n- Bristowe, K., Marshall, S., & Harding, R. (2016). The bereavement experiences of lesbian, gay, bisexual and\/or trans people who have lost a partner: A systematic review, the matic synthesis and modelling of the literature. Palliative Medicine, 30(8), 730\u2013744. doi:10.1177\/0269216316634601<\/li>\n
- Castaneda, A.; M\u00e4ki-Opas, J.; Jokela, S.; Kivi, N.; L\u00e4hteenm\u00e4ki, M.; Miettinen, T.; Nieminen, S.; Santalahti, P. (2018) Pakolaisten mielenterveyden tukeminen Suomessa : PALOMA-k\u00e4sikirja<\/li>\n
- Castaneda A. Suru ja kulttuurinen moninaisuus. Pdf-tiedosto<\/a><\/li>\n
- Curtin, Nancy, and Mary Garrison. \u201c\u2018She Was More Than a Friend\u2019: Clinical Intervention Strategies for Effectively Addressing Disenfranchised Grief Issues for Same-Sex Couples.\u201d Journal of gay & lesbian social services 30.3 (2018): 261\u2013281. Web.<\/li>\n
- Doka, K. J. (1989). Disenfranchised grief. In K. J. Doka (Ed.), Disenfranchised grief: Recognizing the hidden sorrow (pp. 3\u201311). Lexington, MA: Lexington Books<\/li>\n
- Sumiala, J. 2020. Mediasuru \u2013 kenen el\u00e4m\u00e4ll\u00e4 on v\u00e4li\u00e4? Teoksessa Lahti, T. (toim.). Suru. Helsinki. Duodecim, 34-44<\/li>\n
- Surun monimuotoisuus ty\u00f6paja 17.5.2021. Asiantuntiat: Aho A L., Alasuutari V., Gr\u00f6nfors J., Hagman-Kiuru R., Kalajanniska S., Kuusisto A-K., Lehtovirta E., Moring A., Nieminen S., Novitsky A., Nuutinen K., Uittom\u00e4ki S., Vainioinen P.<\/li>\n
- Keskinen, N.; Kaunonen, M.; Aho, AL, 2019. How Loved Ones Express Grief After the Death of a Child by Sharing Photographs on Facebook. Yhteiskuntatieteiden tiedekunta – Faculty of Social SciencesJournal of Loss and Trauma 24 7. 609-624<\/li>\n
- Duedecimlehti.fi<\/a> ja Setan Sateenkaarisanastoa<\/a>.<\/li>\n
- Lohi, J. 2021. Tuntui, ett\u00e4 oli joku konkreettinen juttu mit\u00e4 sai pit\u00e4\u00e4 syliss\u00e4. Muistoesineiden teht\u00e4v\u00e4t \u00e4idin ja kohtuun kuolleen lapsen v\u00e4lisess\u00e4 kiintymyssuhteessa. Helsingin yliopisto, Teologinen tiedekunta.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>
Vad inneb\u00e4r sorgens m\u00e5ngsidighet?<\/h2>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>![\"Anna](\"https:\/\/www.surevankohtaaminen.fi\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/anna-aikaasi-400x484.png\")
Organisationerna bakom verksamheten Surevan kohtaaminen, Huoma ry<\/a> ,\u00a0K\u00e4py Barnd\u00f6dsfamiljerna rf<\/a>, Nuoret lesket ry <\/a>och Sorgbandet rf\u00a0<\/a> st\u00f6der sj\u00e4lva s\u00f6rjande p\u00e5 ett m\u00e5ngsidigt s\u00e4tt och po\u00e4ngterar att d\u00f6den kan ber\u00f6ra en i vilket livsskede som helst och vemsomhelst. \u00c4ven d\u00f6dsorsakerna kan vara m\u00e5nga olika.<\/p>\nVid bem\u00f6tande av den s\u00f6rjande \u00e4r det viktigaste f\u00f6r den professionella att bem\u00f6ta den s\u00f6rjande som en individ. Det \u00e4r dock bra f\u00f6r den professionella att vara medvetna om vissa f\u00f6rhandsantaganden som kan p\u00e5verka bem\u00f6tandet. Bem\u00f6tandet p\u00e5verkas alltid av s\u00e5v\u00e4l individuella som kulturella egenskaper. D\u00e5 man bem\u00f6ter en individ kan man inte utg\u00e5 fr\u00e5n kulturella f\u00f6rhandsantaganden, men det \u00e4r bra att vara medveten om dem i en viss m\u00e5n. Sorgens m\u00e5ngsidighet behandlas nu fr\u00e5n den kulturella m\u00e5ngfaldens<\/strong> och regnb\u00e5gsbefolkningens<\/strong> perspektiv.<\/p>\nDet \u00e4r viktigt att man ger den s\u00f6rjande utrymme att ber\u00e4tta om sig sj\u00e4lv och sina f\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5 det s\u00e4tt och i den utstr\u00e4ckning denne \u00f6nskar, och att man inte g\u00f6r normativa antaganden. Minoritetsrepresentanten kan uppleva minoritetsstress<\/strong>, om tidigare bem\u00f6tanden varit osakliga, konstiga eller heteronormativa. M\u00e5ngsidigheten kan \u00e4ven vara f\u00f6renad med m\u00e4nniskof\u00f6rh\u00e5llanden, d\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llanden str\u00e4cker sig l\u00e4ngre \u00e4n till den normativa k\u00e4rnfamiljen eller till den n\u00e4rst\u00e5ende som st\u00e5r angiven i patientjournaler. Ofta beh\u00f6ver den s\u00f6rjande f\u00e5 sin sorg legitimerad, dvs bekr\u00e4ftad, att man har r\u00e4tt till sin sorg oavsett vilket f\u00f6rh\u00e5llande man hade till den avlidna och att det egna s\u00e4ttet att s\u00f6rja \u00e4r r\u00e4tt. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att legitimera att alla inte s\u00f6rjer med samma intensitet och att olika familjemedlemmar kan ha olika k\u00e4nslor av sorg.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>\nVad b\u00f6r man beakta i regnb\u00e5gssorg? F\u00f6rluster i regnb\u00e5gsf\u00f6rh\u00e5llanden<\/h2>\n<\/div>![\"\"](\"https:\/\/www.surevankohtaaminen.fi\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/kunnioita-surua-296x300.png\")
<\/p>\n
\u00c4ven om den allm\u00e4nna st\u00e4mningen f\u00f6r\u00e4ndrats mycket under de senaste decennierna, \u00e4r det fortfarande inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis enkelt att leva i en sexual- eller k\u00f6nsminoritet. Regnb\u00e5gsbefolkningen kan v\u00e4lja att l\u00e5ta bli att anv\u00e4nda vissa tj\u00e4nster, \u00e4ven d\u00e5 dessa tj\u00e4nster skulle beh\u00f6vas, av r\u00e4dsla att bli diskriminerade. Om man tidigare m\u00f6tt diskriminering, kan det vara sv\u00e5rt att ber\u00e4tta om den egna situationen g\u00e4llande familj och parf\u00f6rh\u00e5llanden. Neds\u00e4ttande kommentarer om den egna familjeformen kan g\u00f6ra det sv\u00e5rt f\u00f6r personen att lita p\u00e5 att den professionella \u00e4r p\u00e5 den s\u00f6rjandes sida. Tr\u00f6skeln att s\u00f6ka hj\u00e4lp kan vara h\u00f6g. I tj\u00e4nsterna b\u00f6r det tas fram att de \u00e4r \u00f6ppna f\u00f6r alla s\u00f6rjande och man b\u00f6r s\u00e4kerst\u00e4lla att man beaktar m\u00e4nniskornas och m\u00e4nniskof\u00f6rh\u00e5llandenas m\u00e5ngsidighet. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det inte s\u00e4rskilda st\u00f6dtj\u00e4nster som endast \u00e4r riktade till regnb\u00e5gsbefolkningen.<\/p>\n
I m\u00f6tet med en s\u00f6rjande ur regnb\u00e5gsbefolkningen vore det bra om den professionella var medveten om att den s\u00f6rjande kan uppleva att dennes sorg blir f\u00f6rminskad och f\u00f6rbisedd. \u00c4ven om minoriteters situation i v\u00e5rt samh\u00e4lle har f\u00f6rb\u00e4ttrats, h\u00e4rskar fortfarande en heteronormativ kultur som kan f\u00e5 minoriteterna att k\u00e4nna sig utanf\u00f6r. K\u00e4nslan av att sorgen inte \u00e4r ber\u00e4ttigad eller inte f\u00e5r uttryckas kan eventuellt ocks\u00e5 st\u00e4rkas av att f\u00f6rh\u00e5llandet till den avlidna inte lagligen erk\u00e4nns eller inte accepteras inom den egna familjen. F\u00f6r regnb\u00e5gsbefolkningen s\u00e4tts m\u00e5nga betydande m\u00e4nniskof\u00f6rh\u00e5llanden ofta utanf\u00f6r det som lagligen erk\u00e4nns. Som exempel kan n\u00e4mnas v\u00e4nskapsf\u00f6rh\u00e5llanden, vald familj, f\u00f6rh\u00e5llanden till f\u00f6re detta partners, barn till partner vilka inte adopterats och f\u00f6rh\u00e5llanden som utmanar den traditionella parf\u00f6rh\u00e5llandemodellen. Samma g\u00e4ller f\u00f6r samk\u00f6nade pars f\u00f6rh\u00e5llanden, som slutar p\u00e5 grund av partnerns d\u00f6d innan lag\u00e4ndringar som m\u00f6jligg\u00f6r officiell kung\u00f6relse av f\u00f6rh\u00e5llandet gjorts, eller f\u00f6rh\u00e5llanden som inte har kungjorts officiellt.<\/p>\n
Den professionella b\u00f6r prata om den s\u00f6rjandes och den avlidnas f\u00f6rh\u00e5llande p\u00e5 samma s\u00e4tt som den s\u00f6rjande pratar, dvs kalla f\u00f6rh\u00e5llandet vid dess r\u00e4tta namn. Till exempel d\u00e5 man pratar med en \u00e4nka, ska man prata om make, eftersom det \u00e4r fel att prata om en kompis eller v\u00e4n och det f\u00f6rminskar den s\u00f6rjandes och avlidnas f\u00f6rh\u00e5llande. D\u00e5 skulle den professionella bekr\u00e4fta k\u00e4nslan av att inte f\u00e5 uttrycka sorgen\/att sorgen inte \u00e4r ber\u00e4ttigad. Det \u00e4r av v\u00e4sentlig betydelse att den professionella noterar det spr\u00e5kbruk som den s\u00f6rjande anv\u00e4nder och sj\u00e4lv anv\u00e4nder likadana uttryck.<\/p>\n
Den professionella m\u00e5ste unders\u00f6ka sina egna attityder och bem\u00f6ta den s\u00f6rjande som en individ. Den professionella m\u00e5ste visa att f\u00f6rh\u00e5llandet, den s\u00f6rjande sj\u00e4lv och dennes sorg \u00e4r accepterade. Det kan \u00e4ven uppst\u00e5 problem i bem\u00f6tandet fr\u00e5n andra som s\u00f6rjer den avlidna, till exempel d\u00e5 den avlidnas andra n\u00e4rst\u00e5ende inte erk\u00e4nner f\u00f6rh\u00e5llandet mellan den avlidna och den s\u00f6rjande samt den sorg som orsakats av f\u00f6rlusten.<\/p>\n
Ibland kan ett d\u00f6dsfall tvinga regnb\u00e5gspersonen att komma ut ur sk\u00e5pet i olika situationer f\u00f6r att bli sedd, h\u00f6rd och f\u00f6r att f\u00e5 det st\u00f6d som beh\u00f6vs. P\u00e5 grund av de normativa antaganden som \u00e4r f\u00f6rh\u00e4rskande i samh\u00e4llet \u00e4r det en kontinuerlig process att komma ut ur sk\u00e5pet. \u00c4ven de regnb\u00e5gspersoner som lever sitt liv \u00f6ppet, m\u00e5ste dryfta i m\u00f6tet med en professionell hur de ska ber\u00e4tta om sig sj\u00e4lva och sin situation. Det tillf\u00f6r ytterligare en sak att dryfta i mitten av sorgen.<\/p>\n
Pr\u00e4ster och f\u00f6rsamlingar erbjuder inte neutralt st\u00f6d i sorgen till regnb\u00e5gsbefolkningen p\u00e5 grund av institutionell representation och historiska sp\u00e4nningar. M\u00e5nga har ocks\u00e5 kunnat skriva ut sig ur kyrkan p\u00e5 grund av diskriminering. De st\u00f6dtj\u00e4nster som erbjuds till den s\u00f6rjande kan handla om kyrkliga st\u00f6dgrupper, d\u00e4r deltagande kan inneb\u00e4ra osynlig eller synlig sp\u00e4nning. En pr\u00e4sts n\u00e4rvaro kan \u00f6ppna upp tidigare sm\u00e4rtsamma upplevelser av diskriminering hos den s\u00f6rjande regnb\u00e5gspersonen. \u00c5 andra sidan kan den acceptans som kyrkan och pr\u00e4sten visar vara s\u00e4rskilt viktig f\u00f6r en del av regnb\u00e5gsbefolkningen. En del kyrkliga akt\u00f6rer har \u00f6ppet ber\u00e4ttat att de f\u00f6rh\u00e5ller sig positivt till regnb\u00e5gsbefolkningen och att de v\u00e4lsignar samk\u00f6nade pars f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n<\/div>
Vad \u00e4r sorgens m\u00e5ngsidighet?<\/h2><\/a><\/div><\/div>Se mer<\/a><\/div><\/div><\/div><\/i><\/div>Vad b\u00f6r man beakta i regnb\u00e5gssorg? <\/h2><\/a><\/div><\/div>Se mer<\/a><\/div><\/div><\/div><\/i><\/div>Vilka sidor f\u00e5r sorgen av kulturell m\u00e5ngfald?<\/h2><\/a><\/div><\/div>Se mer<\/a><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/i><\/div>Hurdana kan s\u00e4tten att s\u00f6rja vara?<\/h2><\/a><\/div><\/div>Se mer<\/a><\/div><\/div><\/div><\/i><\/div>Tips f\u00f6r bem\u00f6tande<\/h2><\/a><\/div><\/div>Se mer<\/a><\/div><\/div><\/div><\/i><\/div>Var f\u00e5r jag mer information?<\/h2><\/a><\/div><\/div>Se mer<\/a><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/i><\/i><\/span>Litteraturf\u00f6rteckning:<\/span><\/a><\/h4><\/div>\n\n- Alasuutari V. ( 2021). Suru sateenkaaren p\u00e4\u00e4ss\u00e4. surut.fi<\/a><\/li>\n
- Alasuutari V. (2020) Death at the end of the Rainbow. Rethinking Queer Kinsip, Rituals Remembrace at the Finnish culture of Death<\/em>. Turun yliopisto. Humanoria. Turku<\/li>\n
- Alasuutari, V. (2018). Kuolema sateenkaaren p\u00e4\u00e4ss\u00e4. Ilmi\u00f6 \u2013 Sosiologinen media kaikille.
\nJulkaistu 4.11.2018. ilmiomedia.fi<\/a><\/li>\n- Bristowe, K., Marshall, S., & Harding, R. (2016). The bereavement experiences of lesbian, gay, bisexual and\/or trans people who have lost a partner: A systematic review, the matic synthesis and modelling of the literature. Palliative Medicine, 30(8), 730\u2013744. doi:10.1177\/0269216316634601<\/li>\n
- Castaneda, A.; M\u00e4ki-Opas, J.; Jokela, S.; Kivi, N.; L\u00e4hteenm\u00e4ki, M.; Miettinen, T.; Nieminen, S.; Santalahti, P. (2018) Pakolaisten mielenterveyden tukeminen Suomessa : PALOMA-k\u00e4sikirja<\/li>\n
- Castaneda A. Suru ja kulttuurinen moninaisuus. Pdf-tiedosto<\/a><\/li>\n
- Curtin, Nancy, and Mary Garrison. \u201c\u2018She Was More Than a Friend\u2019: Clinical Intervention Strategies for Effectively Addressing Disenfranchised Grief Issues for Same-Sex Couples.\u201d Journal of gay & lesbian social services 30.3 (2018): 261\u2013281. Web.<\/li>\n
- Doka, K. J. (1989). Disenfranchised grief. In K. J. Doka (Ed.), Disenfranchised grief: Recognizing the hidden sorrow (pp. 3\u201311). Lexington, MA: Lexington Books<\/li>\n
- Sumiala, J. 2020. Mediasuru \u2013 kenen el\u00e4m\u00e4ll\u00e4 on v\u00e4li\u00e4? Teoksessa Lahti, T. (toim.). Suru. Helsinki. Duodecim, 34-44<\/li>\n
- Surun monimuotoisuus ty\u00f6paja 17.5.2021. Asiantuntiat: Aho A L., Alasuutari V., Gr\u00f6nfors J., Hagman-Kiuru R., Kalajanniska S., Kuusisto A-K., Lehtovirta E., Moring A., Nieminen S., Novitsky A., Nuutinen K., Uittom\u00e4ki S., Vainioinen P.<\/li>\n
- Keskinen, N.; Kaunonen, M.; Aho, AL, 2019. How Loved Ones Express Grief After the Death of a Child by Sharing Photographs on Facebook. Yhteiskuntatieteiden tiedekunta – Faculty of Social SciencesJournal of Loss and Trauma 24 7. 609-624<\/li>\n
- Duedecimlehti.fi<\/a> ja Setan Sateenkaarisanastoa<\/a>.<\/li>\n
- Lohi, J. 2021. Tuntui, ett\u00e4 oli joku konkreettinen juttu mit\u00e4 sai pit\u00e4\u00e4 syliss\u00e4. Muistoesineiden teht\u00e4v\u00e4t \u00e4idin ja kohtuun kuolleen lapsen v\u00e4lisess\u00e4 kiintymyssuhteessa. Helsingin yliopisto, Teologinen tiedekunta.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>
Vad inneb\u00e4r sorgens m\u00e5ngsidighet?<\/h2>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>Organisationerna bakom verksamheten Surevan kohtaaminen, Huoma ry<\/a> ,\u00a0K\u00e4py Barnd\u00f6dsfamiljerna rf<\/a>, Nuoret lesket ry <\/a>och Sorgbandet rf\u00a0<\/a> st\u00f6der sj\u00e4lva s\u00f6rjande p\u00e5 ett m\u00e5ngsidigt s\u00e4tt och po\u00e4ngterar att d\u00f6den kan ber\u00f6ra en i vilket livsskede som helst och vemsomhelst. \u00c4ven d\u00f6dsorsakerna kan vara m\u00e5nga olika.<\/p>\nVid bem\u00f6tande av den s\u00f6rjande \u00e4r det viktigaste f\u00f6r den professionella att bem\u00f6ta den s\u00f6rjande som en individ. Det \u00e4r dock bra f\u00f6r den professionella att vara medvetna om vissa f\u00f6rhandsantaganden som kan p\u00e5verka bem\u00f6tandet. Bem\u00f6tandet p\u00e5verkas alltid av s\u00e5v\u00e4l individuella som kulturella egenskaper. D\u00e5 man bem\u00f6ter en individ kan man inte utg\u00e5 fr\u00e5n kulturella f\u00f6rhandsantaganden, men det \u00e4r bra att vara medveten om dem i en viss m\u00e5n. Sorgens m\u00e5ngsidighet behandlas nu fr\u00e5n den kulturella m\u00e5ngfaldens<\/strong> och regnb\u00e5gsbefolkningens<\/strong> perspektiv.<\/p>\nDet \u00e4r viktigt att man ger den s\u00f6rjande utrymme att ber\u00e4tta om sig sj\u00e4lv och sina f\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5 det s\u00e4tt och i den utstr\u00e4ckning denne \u00f6nskar, och att man inte g\u00f6r normativa antaganden. Minoritetsrepresentanten kan uppleva minoritetsstress<\/strong>, om tidigare bem\u00f6tanden varit osakliga, konstiga eller heteronormativa. M\u00e5ngsidigheten kan \u00e4ven vara f\u00f6renad med m\u00e4nniskof\u00f6rh\u00e5llanden, d\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llanden str\u00e4cker sig l\u00e4ngre \u00e4n till den normativa k\u00e4rnfamiljen eller till den n\u00e4rst\u00e5ende som st\u00e5r angiven i patientjournaler. Ofta beh\u00f6ver den s\u00f6rjande f\u00e5 sin sorg legitimerad, dvs bekr\u00e4ftad, att man har r\u00e4tt till sin sorg oavsett vilket f\u00f6rh\u00e5llande man hade till den avlidna och att det egna s\u00e4ttet att s\u00f6rja \u00e4r r\u00e4tt. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att legitimera att alla inte s\u00f6rjer med samma intensitet och att olika familjemedlemmar kan ha olika k\u00e4nslor av sorg.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>\nVad b\u00f6r man beakta i regnb\u00e5gssorg? F\u00f6rluster i regnb\u00e5gsf\u00f6rh\u00e5llanden<\/h2>\n<\/div><\/p>\n
\u00c4ven om den allm\u00e4nna st\u00e4mningen f\u00f6r\u00e4ndrats mycket under de senaste decennierna, \u00e4r det fortfarande inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis enkelt att leva i en sexual- eller k\u00f6nsminoritet. Regnb\u00e5gsbefolkningen kan v\u00e4lja att l\u00e5ta bli att anv\u00e4nda vissa tj\u00e4nster, \u00e4ven d\u00e5 dessa tj\u00e4nster skulle beh\u00f6vas, av r\u00e4dsla att bli diskriminerade. Om man tidigare m\u00f6tt diskriminering, kan det vara sv\u00e5rt att ber\u00e4tta om den egna situationen g\u00e4llande familj och parf\u00f6rh\u00e5llanden. Neds\u00e4ttande kommentarer om den egna familjeformen kan g\u00f6ra det sv\u00e5rt f\u00f6r personen att lita p\u00e5 att den professionella \u00e4r p\u00e5 den s\u00f6rjandes sida. Tr\u00f6skeln att s\u00f6ka hj\u00e4lp kan vara h\u00f6g. I tj\u00e4nsterna b\u00f6r det tas fram att de \u00e4r \u00f6ppna f\u00f6r alla s\u00f6rjande och man b\u00f6r s\u00e4kerst\u00e4lla att man beaktar m\u00e4nniskornas och m\u00e4nniskof\u00f6rh\u00e5llandenas m\u00e5ngsidighet. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det inte s\u00e4rskilda st\u00f6dtj\u00e4nster som endast \u00e4r riktade till regnb\u00e5gsbefolkningen.<\/p>\n
I m\u00f6tet med en s\u00f6rjande ur regnb\u00e5gsbefolkningen vore det bra om den professionella var medveten om att den s\u00f6rjande kan uppleva att dennes sorg blir f\u00f6rminskad och f\u00f6rbisedd. \u00c4ven om minoriteters situation i v\u00e5rt samh\u00e4lle har f\u00f6rb\u00e4ttrats, h\u00e4rskar fortfarande en heteronormativ kultur som kan f\u00e5 minoriteterna att k\u00e4nna sig utanf\u00f6r. K\u00e4nslan av att sorgen inte \u00e4r ber\u00e4ttigad eller inte f\u00e5r uttryckas kan eventuellt ocks\u00e5 st\u00e4rkas av att f\u00f6rh\u00e5llandet till den avlidna inte lagligen erk\u00e4nns eller inte accepteras inom den egna familjen. F\u00f6r regnb\u00e5gsbefolkningen s\u00e4tts m\u00e5nga betydande m\u00e4nniskof\u00f6rh\u00e5llanden ofta utanf\u00f6r det som lagligen erk\u00e4nns. Som exempel kan n\u00e4mnas v\u00e4nskapsf\u00f6rh\u00e5llanden, vald familj, f\u00f6rh\u00e5llanden till f\u00f6re detta partners, barn till partner vilka inte adopterats och f\u00f6rh\u00e5llanden som utmanar den traditionella parf\u00f6rh\u00e5llandemodellen. Samma g\u00e4ller f\u00f6r samk\u00f6nade pars f\u00f6rh\u00e5llanden, som slutar p\u00e5 grund av partnerns d\u00f6d innan lag\u00e4ndringar som m\u00f6jligg\u00f6r officiell kung\u00f6relse av f\u00f6rh\u00e5llandet gjorts, eller f\u00f6rh\u00e5llanden som inte har kungjorts officiellt.<\/p>\n
Den professionella b\u00f6r prata om den s\u00f6rjandes och den avlidnas f\u00f6rh\u00e5llande p\u00e5 samma s\u00e4tt som den s\u00f6rjande pratar, dvs kalla f\u00f6rh\u00e5llandet vid dess r\u00e4tta namn. Till exempel d\u00e5 man pratar med en \u00e4nka, ska man prata om make, eftersom det \u00e4r fel att prata om en kompis eller v\u00e4n och det f\u00f6rminskar den s\u00f6rjandes och avlidnas f\u00f6rh\u00e5llande. D\u00e5 skulle den professionella bekr\u00e4fta k\u00e4nslan av att inte f\u00e5 uttrycka sorgen\/att sorgen inte \u00e4r ber\u00e4ttigad. Det \u00e4r av v\u00e4sentlig betydelse att den professionella noterar det spr\u00e5kbruk som den s\u00f6rjande anv\u00e4nder och sj\u00e4lv anv\u00e4nder likadana uttryck.<\/p>\n
Den professionella m\u00e5ste unders\u00f6ka sina egna attityder och bem\u00f6ta den s\u00f6rjande som en individ. Den professionella m\u00e5ste visa att f\u00f6rh\u00e5llandet, den s\u00f6rjande sj\u00e4lv och dennes sorg \u00e4r accepterade. Det kan \u00e4ven uppst\u00e5 problem i bem\u00f6tandet fr\u00e5n andra som s\u00f6rjer den avlidna, till exempel d\u00e5 den avlidnas andra n\u00e4rst\u00e5ende inte erk\u00e4nner f\u00f6rh\u00e5llandet mellan den avlidna och den s\u00f6rjande samt den sorg som orsakats av f\u00f6rlusten.<\/p>\n
Ibland kan ett d\u00f6dsfall tvinga regnb\u00e5gspersonen att komma ut ur sk\u00e5pet i olika situationer f\u00f6r att bli sedd, h\u00f6rd och f\u00f6r att f\u00e5 det st\u00f6d som beh\u00f6vs. P\u00e5 grund av de normativa antaganden som \u00e4r f\u00f6rh\u00e4rskande i samh\u00e4llet \u00e4r det en kontinuerlig process att komma ut ur sk\u00e5pet. \u00c4ven de regnb\u00e5gspersoner som lever sitt liv \u00f6ppet, m\u00e5ste dryfta i m\u00f6tet med en professionell hur de ska ber\u00e4tta om sig sj\u00e4lva och sin situation. Det tillf\u00f6r ytterligare en sak att dryfta i mitten av sorgen.<\/p>\n
Pr\u00e4ster och f\u00f6rsamlingar erbjuder inte neutralt st\u00f6d i sorgen till regnb\u00e5gsbefolkningen p\u00e5 grund av institutionell representation och historiska sp\u00e4nningar. M\u00e5nga har ocks\u00e5 kunnat skriva ut sig ur kyrkan p\u00e5 grund av diskriminering. De st\u00f6dtj\u00e4nster som erbjuds till den s\u00f6rjande kan handla om kyrkliga st\u00f6dgrupper, d\u00e4r deltagande kan inneb\u00e4ra osynlig eller synlig sp\u00e4nning. En pr\u00e4sts n\u00e4rvaro kan \u00f6ppna upp tidigare sm\u00e4rtsamma upplevelser av diskriminering hos den s\u00f6rjande regnb\u00e5gspersonen. \u00c5 andra sidan kan den acceptans som kyrkan och pr\u00e4sten visar vara s\u00e4rskilt viktig f\u00f6r en del av regnb\u00e5gsbefolkningen. En del kyrkliga akt\u00f6rer har \u00f6ppet ber\u00e4ttat att de f\u00f6rh\u00e5ller sig positivt till regnb\u00e5gsbefolkningen och att de v\u00e4lsignar samk\u00f6nade pars f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n<\/div>
Vad b\u00f6r man beakta i regnb\u00e5gssorg? <\/h2><\/a><\/div><\/div>Se mer<\/a><\/div><\/div><\/div><\/i><\/div>Vilka sidor f\u00e5r sorgen av kulturell m\u00e5ngfald?<\/h2><\/a><\/div><\/div>Se mer<\/a><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/i><\/div>Hurdana kan s\u00e4tten att s\u00f6rja vara?<\/h2><\/a><\/div><\/div>Se mer<\/a><\/div><\/div><\/div><\/i><\/div>Tips f\u00f6r bem\u00f6tande<\/h2><\/a><\/div><\/div>Se mer<\/a><\/div><\/div><\/div><\/i><\/div>Var f\u00e5r jag mer information?<\/h2><\/a><\/div><\/div>Se mer<\/a><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/i><\/i><\/span>Litteraturf\u00f6rteckning:<\/span><\/a><\/h4><\/div>\n\n- Alasuutari V. ( 2021). Suru sateenkaaren p\u00e4\u00e4ss\u00e4. surut.fi<\/a><\/li>\n
- Alasuutari V. (2020) Death at the end of the Rainbow. Rethinking Queer Kinsip, Rituals Remembrace at the Finnish culture of Death<\/em>. Turun yliopisto. Humanoria. Turku<\/li>\n
- Alasuutari, V. (2018). Kuolema sateenkaaren p\u00e4\u00e4ss\u00e4. Ilmi\u00f6 \u2013 Sosiologinen media kaikille.
\nJulkaistu 4.11.2018. ilmiomedia.fi<\/a><\/li>\n- Bristowe, K., Marshall, S., & Harding, R. (2016). The bereavement experiences of lesbian, gay, bisexual and\/or trans people who have lost a partner: A systematic review, the matic synthesis and modelling of the literature. Palliative Medicine, 30(8), 730\u2013744. doi:10.1177\/0269216316634601<\/li>\n
- Castaneda, A.; M\u00e4ki-Opas, J.; Jokela, S.; Kivi, N.; L\u00e4hteenm\u00e4ki, M.; Miettinen, T.; Nieminen, S.; Santalahti, P. (2018) Pakolaisten mielenterveyden tukeminen Suomessa : PALOMA-k\u00e4sikirja<\/li>\n
- Castaneda A. Suru ja kulttuurinen moninaisuus. Pdf-tiedosto<\/a><\/li>\n
- Curtin, Nancy, and Mary Garrison. \u201c\u2018She Was More Than a Friend\u2019: Clinical Intervention Strategies for Effectively Addressing Disenfranchised Grief Issues for Same-Sex Couples.\u201d Journal of gay & lesbian social services 30.3 (2018): 261\u2013281. Web.<\/li>\n
- Doka, K. J. (1989). Disenfranchised grief. In K. J. Doka (Ed.), Disenfranchised grief: Recognizing the hidden sorrow (pp. 3\u201311). Lexington, MA: Lexington Books<\/li>\n
- Sumiala, J. 2020. Mediasuru \u2013 kenen el\u00e4m\u00e4ll\u00e4 on v\u00e4li\u00e4? Teoksessa Lahti, T. (toim.). Suru. Helsinki. Duodecim, 34-44<\/li>\n
- Surun monimuotoisuus ty\u00f6paja 17.5.2021. Asiantuntiat: Aho A L., Alasuutari V., Gr\u00f6nfors J., Hagman-Kiuru R., Kalajanniska S., Kuusisto A-K., Lehtovirta E., Moring A., Nieminen S., Novitsky A., Nuutinen K., Uittom\u00e4ki S., Vainioinen P.<\/li>\n
- Keskinen, N.; Kaunonen, M.; Aho, AL, 2019. How Loved Ones Express Grief After the Death of a Child by Sharing Photographs on Facebook. Yhteiskuntatieteiden tiedekunta – Faculty of Social SciencesJournal of Loss and Trauma 24 7. 609-624<\/li>\n
- Duedecimlehti.fi<\/a> ja Setan Sateenkaarisanastoa<\/a>.<\/li>\n
- Lohi, J. 2021. Tuntui, ett\u00e4 oli joku konkreettinen juttu mit\u00e4 sai pit\u00e4\u00e4 syliss\u00e4. Muistoesineiden teht\u00e4v\u00e4t \u00e4idin ja kohtuun kuolleen lapsen v\u00e4lisess\u00e4 kiintymyssuhteessa. Helsingin yliopisto, Teologinen tiedekunta.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>
Vad inneb\u00e4r sorgens m\u00e5ngsidighet?<\/h2>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>Organisationerna bakom verksamheten Surevan kohtaaminen, Huoma ry<\/a> ,\u00a0K\u00e4py Barnd\u00f6dsfamiljerna rf<\/a>, Nuoret lesket ry <\/a>och Sorgbandet rf\u00a0<\/a> st\u00f6der sj\u00e4lva s\u00f6rjande p\u00e5 ett m\u00e5ngsidigt s\u00e4tt och po\u00e4ngterar att d\u00f6den kan ber\u00f6ra en i vilket livsskede som helst och vemsomhelst. \u00c4ven d\u00f6dsorsakerna kan vara m\u00e5nga olika.<\/p>\nVid bem\u00f6tande av den s\u00f6rjande \u00e4r det viktigaste f\u00f6r den professionella att bem\u00f6ta den s\u00f6rjande som en individ. Det \u00e4r dock bra f\u00f6r den professionella att vara medvetna om vissa f\u00f6rhandsantaganden som kan p\u00e5verka bem\u00f6tandet. Bem\u00f6tandet p\u00e5verkas alltid av s\u00e5v\u00e4l individuella som kulturella egenskaper. D\u00e5 man bem\u00f6ter en individ kan man inte utg\u00e5 fr\u00e5n kulturella f\u00f6rhandsantaganden, men det \u00e4r bra att vara medveten om dem i en viss m\u00e5n. Sorgens m\u00e5ngsidighet behandlas nu fr\u00e5n den kulturella m\u00e5ngfaldens<\/strong> och regnb\u00e5gsbefolkningens<\/strong> perspektiv.<\/p>\nDet \u00e4r viktigt att man ger den s\u00f6rjande utrymme att ber\u00e4tta om sig sj\u00e4lv och sina f\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5 det s\u00e4tt och i den utstr\u00e4ckning denne \u00f6nskar, och att man inte g\u00f6r normativa antaganden. Minoritetsrepresentanten kan uppleva minoritetsstress<\/strong>, om tidigare bem\u00f6tanden varit osakliga, konstiga eller heteronormativa. M\u00e5ngsidigheten kan \u00e4ven vara f\u00f6renad med m\u00e4nniskof\u00f6rh\u00e5llanden, d\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llanden str\u00e4cker sig l\u00e4ngre \u00e4n till den normativa k\u00e4rnfamiljen eller till den n\u00e4rst\u00e5ende som st\u00e5r angiven i patientjournaler. Ofta beh\u00f6ver den s\u00f6rjande f\u00e5 sin sorg legitimerad, dvs bekr\u00e4ftad, att man har r\u00e4tt till sin sorg oavsett vilket f\u00f6rh\u00e5llande man hade till den avlidna och att det egna s\u00e4ttet att s\u00f6rja \u00e4r r\u00e4tt. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att legitimera att alla inte s\u00f6rjer med samma intensitet och att olika familjemedlemmar kan ha olika k\u00e4nslor av sorg.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>\nVad b\u00f6r man beakta i regnb\u00e5gssorg? F\u00f6rluster i regnb\u00e5gsf\u00f6rh\u00e5llanden<\/h2>\n<\/div><\/p>\n
\u00c4ven om den allm\u00e4nna st\u00e4mningen f\u00f6r\u00e4ndrats mycket under de senaste decennierna, \u00e4r det fortfarande inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis enkelt att leva i en sexual- eller k\u00f6nsminoritet. Regnb\u00e5gsbefolkningen kan v\u00e4lja att l\u00e5ta bli att anv\u00e4nda vissa tj\u00e4nster, \u00e4ven d\u00e5 dessa tj\u00e4nster skulle beh\u00f6vas, av r\u00e4dsla att bli diskriminerade. Om man tidigare m\u00f6tt diskriminering, kan det vara sv\u00e5rt att ber\u00e4tta om den egna situationen g\u00e4llande familj och parf\u00f6rh\u00e5llanden. Neds\u00e4ttande kommentarer om den egna familjeformen kan g\u00f6ra det sv\u00e5rt f\u00f6r personen att lita p\u00e5 att den professionella \u00e4r p\u00e5 den s\u00f6rjandes sida. Tr\u00f6skeln att s\u00f6ka hj\u00e4lp kan vara h\u00f6g. I tj\u00e4nsterna b\u00f6r det tas fram att de \u00e4r \u00f6ppna f\u00f6r alla s\u00f6rjande och man b\u00f6r s\u00e4kerst\u00e4lla att man beaktar m\u00e4nniskornas och m\u00e4nniskof\u00f6rh\u00e5llandenas m\u00e5ngsidighet. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det inte s\u00e4rskilda st\u00f6dtj\u00e4nster som endast \u00e4r riktade till regnb\u00e5gsbefolkningen.<\/p>\n
I m\u00f6tet med en s\u00f6rjande ur regnb\u00e5gsbefolkningen vore det bra om den professionella var medveten om att den s\u00f6rjande kan uppleva att dennes sorg blir f\u00f6rminskad och f\u00f6rbisedd. \u00c4ven om minoriteters situation i v\u00e5rt samh\u00e4lle har f\u00f6rb\u00e4ttrats, h\u00e4rskar fortfarande en heteronormativ kultur som kan f\u00e5 minoriteterna att k\u00e4nna sig utanf\u00f6r. K\u00e4nslan av att sorgen inte \u00e4r ber\u00e4ttigad eller inte f\u00e5r uttryckas kan eventuellt ocks\u00e5 st\u00e4rkas av att f\u00f6rh\u00e5llandet till den avlidna inte lagligen erk\u00e4nns eller inte accepteras inom den egna familjen. F\u00f6r regnb\u00e5gsbefolkningen s\u00e4tts m\u00e5nga betydande m\u00e4nniskof\u00f6rh\u00e5llanden ofta utanf\u00f6r det som lagligen erk\u00e4nns. Som exempel kan n\u00e4mnas v\u00e4nskapsf\u00f6rh\u00e5llanden, vald familj, f\u00f6rh\u00e5llanden till f\u00f6re detta partners, barn till partner vilka inte adopterats och f\u00f6rh\u00e5llanden som utmanar den traditionella parf\u00f6rh\u00e5llandemodellen. Samma g\u00e4ller f\u00f6r samk\u00f6nade pars f\u00f6rh\u00e5llanden, som slutar p\u00e5 grund av partnerns d\u00f6d innan lag\u00e4ndringar som m\u00f6jligg\u00f6r officiell kung\u00f6relse av f\u00f6rh\u00e5llandet gjorts, eller f\u00f6rh\u00e5llanden som inte har kungjorts officiellt.<\/p>\n
Den professionella b\u00f6r prata om den s\u00f6rjandes och den avlidnas f\u00f6rh\u00e5llande p\u00e5 samma s\u00e4tt som den s\u00f6rjande pratar, dvs kalla f\u00f6rh\u00e5llandet vid dess r\u00e4tta namn. Till exempel d\u00e5 man pratar med en \u00e4nka, ska man prata om make, eftersom det \u00e4r fel att prata om en kompis eller v\u00e4n och det f\u00f6rminskar den s\u00f6rjandes och avlidnas f\u00f6rh\u00e5llande. D\u00e5 skulle den professionella bekr\u00e4fta k\u00e4nslan av att inte f\u00e5 uttrycka sorgen\/att sorgen inte \u00e4r ber\u00e4ttigad. Det \u00e4r av v\u00e4sentlig betydelse att den professionella noterar det spr\u00e5kbruk som den s\u00f6rjande anv\u00e4nder och sj\u00e4lv anv\u00e4nder likadana uttryck.<\/p>\n
Den professionella m\u00e5ste unders\u00f6ka sina egna attityder och bem\u00f6ta den s\u00f6rjande som en individ. Den professionella m\u00e5ste visa att f\u00f6rh\u00e5llandet, den s\u00f6rjande sj\u00e4lv och dennes sorg \u00e4r accepterade. Det kan \u00e4ven uppst\u00e5 problem i bem\u00f6tandet fr\u00e5n andra som s\u00f6rjer den avlidna, till exempel d\u00e5 den avlidnas andra n\u00e4rst\u00e5ende inte erk\u00e4nner f\u00f6rh\u00e5llandet mellan den avlidna och den s\u00f6rjande samt den sorg som orsakats av f\u00f6rlusten.<\/p>\n
Ibland kan ett d\u00f6dsfall tvinga regnb\u00e5gspersonen att komma ut ur sk\u00e5pet i olika situationer f\u00f6r att bli sedd, h\u00f6rd och f\u00f6r att f\u00e5 det st\u00f6d som beh\u00f6vs. P\u00e5 grund av de normativa antaganden som \u00e4r f\u00f6rh\u00e4rskande i samh\u00e4llet \u00e4r det en kontinuerlig process att komma ut ur sk\u00e5pet. \u00c4ven de regnb\u00e5gspersoner som lever sitt liv \u00f6ppet, m\u00e5ste dryfta i m\u00f6tet med en professionell hur de ska ber\u00e4tta om sig sj\u00e4lva och sin situation. Det tillf\u00f6r ytterligare en sak att dryfta i mitten av sorgen.<\/p>\n
Pr\u00e4ster och f\u00f6rsamlingar erbjuder inte neutralt st\u00f6d i sorgen till regnb\u00e5gsbefolkningen p\u00e5 grund av institutionell representation och historiska sp\u00e4nningar. M\u00e5nga har ocks\u00e5 kunnat skriva ut sig ur kyrkan p\u00e5 grund av diskriminering. De st\u00f6dtj\u00e4nster som erbjuds till den s\u00f6rjande kan handla om kyrkliga st\u00f6dgrupper, d\u00e4r deltagande kan inneb\u00e4ra osynlig eller synlig sp\u00e4nning. En pr\u00e4sts n\u00e4rvaro kan \u00f6ppna upp tidigare sm\u00e4rtsamma upplevelser av diskriminering hos den s\u00f6rjande regnb\u00e5gspersonen. \u00c5 andra sidan kan den acceptans som kyrkan och pr\u00e4sten visar vara s\u00e4rskilt viktig f\u00f6r en del av regnb\u00e5gsbefolkningen. En del kyrkliga akt\u00f6rer har \u00f6ppet ber\u00e4ttat att de f\u00f6rh\u00e5ller sig positivt till regnb\u00e5gsbefolkningen och att de v\u00e4lsignar samk\u00f6nade pars f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n<\/div>
Vilka sidor f\u00e5r sorgen av kulturell m\u00e5ngfald?<\/h2><\/a><\/div><\/div>Se mer<\/a><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/i><\/div>Hurdana kan s\u00e4tten att s\u00f6rja vara?<\/h2><\/a><\/div><\/div>Se mer<\/a><\/div><\/div><\/div><\/i><\/div>Tips f\u00f6r bem\u00f6tande<\/h2><\/a><\/div><\/div>Se mer<\/a><\/div><\/div><\/div><\/i><\/div>Var f\u00e5r jag mer information?<\/h2><\/a><\/div><\/div>Se mer<\/a><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/i><\/i><\/span>Litteraturf\u00f6rteckning:<\/span><\/a><\/h4><\/div>\n\n- Alasuutari V. ( 2021). Suru sateenkaaren p\u00e4\u00e4ss\u00e4. surut.fi<\/a><\/li>\n
- Alasuutari V. (2020) Death at the end of the Rainbow. Rethinking Queer Kinsip, Rituals Remembrace at the Finnish culture of Death<\/em>. Turun yliopisto. Humanoria. Turku<\/li>\n
- Alasuutari, V. (2018). Kuolema sateenkaaren p\u00e4\u00e4ss\u00e4. Ilmi\u00f6 \u2013 Sosiologinen media kaikille.
\nJulkaistu 4.11.2018. ilmiomedia.fi<\/a><\/li>\n- Bristowe, K., Marshall, S., & Harding, R. (2016). The bereavement experiences of lesbian, gay, bisexual and\/or trans people who have lost a partner: A systematic review, the matic synthesis and modelling of the literature. Palliative Medicine, 30(8), 730\u2013744. doi:10.1177\/0269216316634601<\/li>\n
- Castaneda, A.; M\u00e4ki-Opas, J.; Jokela, S.; Kivi, N.; L\u00e4hteenm\u00e4ki, M.; Miettinen, T.; Nieminen, S.; Santalahti, P. (2018) Pakolaisten mielenterveyden tukeminen Suomessa : PALOMA-k\u00e4sikirja<\/li>\n
- Castaneda A. Suru ja kulttuurinen moninaisuus. Pdf-tiedosto<\/a><\/li>\n
- Curtin, Nancy, and Mary Garrison. \u201c\u2018She Was More Than a Friend\u2019: Clinical Intervention Strategies for Effectively Addressing Disenfranchised Grief Issues for Same-Sex Couples.\u201d Journal of gay & lesbian social services 30.3 (2018): 261\u2013281. Web.<\/li>\n
- Doka, K. J. (1989). Disenfranchised grief. In K. J. Doka (Ed.), Disenfranchised grief: Recognizing the hidden sorrow (pp. 3\u201311). Lexington, MA: Lexington Books<\/li>\n
- Sumiala, J. 2020. Mediasuru \u2013 kenen el\u00e4m\u00e4ll\u00e4 on v\u00e4li\u00e4? Teoksessa Lahti, T. (toim.). Suru. Helsinki. Duodecim, 34-44<\/li>\n
- Surun monimuotoisuus ty\u00f6paja 17.5.2021. Asiantuntiat: Aho A L., Alasuutari V., Gr\u00f6nfors J., Hagman-Kiuru R., Kalajanniska S., Kuusisto A-K., Lehtovirta E., Moring A., Nieminen S., Novitsky A., Nuutinen K., Uittom\u00e4ki S., Vainioinen P.<\/li>\n
- Keskinen, N.; Kaunonen, M.; Aho, AL, 2019. How Loved Ones Express Grief After the Death of a Child by Sharing Photographs on Facebook. Yhteiskuntatieteiden tiedekunta – Faculty of Social SciencesJournal of Loss and Trauma 24 7. 609-624<\/li>\n
- Duedecimlehti.fi<\/a> ja Setan Sateenkaarisanastoa<\/a>.<\/li>\n
- Lohi, J. 2021. Tuntui, ett\u00e4 oli joku konkreettinen juttu mit\u00e4 sai pit\u00e4\u00e4 syliss\u00e4. Muistoesineiden teht\u00e4v\u00e4t \u00e4idin ja kohtuun kuolleen lapsen v\u00e4lisess\u00e4 kiintymyssuhteessa. Helsingin yliopisto, Teologinen tiedekunta.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>
Vad inneb\u00e4r sorgens m\u00e5ngsidighet?<\/h2>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>Organisationerna bakom verksamheten Surevan kohtaaminen, Huoma ry<\/a> ,\u00a0K\u00e4py Barnd\u00f6dsfamiljerna rf<\/a>, Nuoret lesket ry <\/a>och Sorgbandet rf\u00a0<\/a> st\u00f6der sj\u00e4lva s\u00f6rjande p\u00e5 ett m\u00e5ngsidigt s\u00e4tt och po\u00e4ngterar att d\u00f6den kan ber\u00f6ra en i vilket livsskede som helst och vemsomhelst. \u00c4ven d\u00f6dsorsakerna kan vara m\u00e5nga olika.<\/p>\nVid bem\u00f6tande av den s\u00f6rjande \u00e4r det viktigaste f\u00f6r den professionella att bem\u00f6ta den s\u00f6rjande som en individ. Det \u00e4r dock bra f\u00f6r den professionella att vara medvetna om vissa f\u00f6rhandsantaganden som kan p\u00e5verka bem\u00f6tandet. Bem\u00f6tandet p\u00e5verkas alltid av s\u00e5v\u00e4l individuella som kulturella egenskaper. D\u00e5 man bem\u00f6ter en individ kan man inte utg\u00e5 fr\u00e5n kulturella f\u00f6rhandsantaganden, men det \u00e4r bra att vara medveten om dem i en viss m\u00e5n. Sorgens m\u00e5ngsidighet behandlas nu fr\u00e5n den kulturella m\u00e5ngfaldens<\/strong> och regnb\u00e5gsbefolkningens<\/strong> perspektiv.<\/p>\nDet \u00e4r viktigt att man ger den s\u00f6rjande utrymme att ber\u00e4tta om sig sj\u00e4lv och sina f\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5 det s\u00e4tt och i den utstr\u00e4ckning denne \u00f6nskar, och att man inte g\u00f6r normativa antaganden. Minoritetsrepresentanten kan uppleva minoritetsstress<\/strong>, om tidigare bem\u00f6tanden varit osakliga, konstiga eller heteronormativa. M\u00e5ngsidigheten kan \u00e4ven vara f\u00f6renad med m\u00e4nniskof\u00f6rh\u00e5llanden, d\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llanden str\u00e4cker sig l\u00e4ngre \u00e4n till den normativa k\u00e4rnfamiljen eller till den n\u00e4rst\u00e5ende som st\u00e5r angiven i patientjournaler. Ofta beh\u00f6ver den s\u00f6rjande f\u00e5 sin sorg legitimerad, dvs bekr\u00e4ftad, att man har r\u00e4tt till sin sorg oavsett vilket f\u00f6rh\u00e5llande man hade till den avlidna och att det egna s\u00e4ttet att s\u00f6rja \u00e4r r\u00e4tt. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att legitimera att alla inte s\u00f6rjer med samma intensitet och att olika familjemedlemmar kan ha olika k\u00e4nslor av sorg.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>\nVad b\u00f6r man beakta i regnb\u00e5gssorg? F\u00f6rluster i regnb\u00e5gsf\u00f6rh\u00e5llanden<\/h2>\n<\/div><\/p>\n
\u00c4ven om den allm\u00e4nna st\u00e4mningen f\u00f6r\u00e4ndrats mycket under de senaste decennierna, \u00e4r det fortfarande inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis enkelt att leva i en sexual- eller k\u00f6nsminoritet. Regnb\u00e5gsbefolkningen kan v\u00e4lja att l\u00e5ta bli att anv\u00e4nda vissa tj\u00e4nster, \u00e4ven d\u00e5 dessa tj\u00e4nster skulle beh\u00f6vas, av r\u00e4dsla att bli diskriminerade. Om man tidigare m\u00f6tt diskriminering, kan det vara sv\u00e5rt att ber\u00e4tta om den egna situationen g\u00e4llande familj och parf\u00f6rh\u00e5llanden. Neds\u00e4ttande kommentarer om den egna familjeformen kan g\u00f6ra det sv\u00e5rt f\u00f6r personen att lita p\u00e5 att den professionella \u00e4r p\u00e5 den s\u00f6rjandes sida. Tr\u00f6skeln att s\u00f6ka hj\u00e4lp kan vara h\u00f6g. I tj\u00e4nsterna b\u00f6r det tas fram att de \u00e4r \u00f6ppna f\u00f6r alla s\u00f6rjande och man b\u00f6r s\u00e4kerst\u00e4lla att man beaktar m\u00e4nniskornas och m\u00e4nniskof\u00f6rh\u00e5llandenas m\u00e5ngsidighet. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det inte s\u00e4rskilda st\u00f6dtj\u00e4nster som endast \u00e4r riktade till regnb\u00e5gsbefolkningen.<\/p>\n
I m\u00f6tet med en s\u00f6rjande ur regnb\u00e5gsbefolkningen vore det bra om den professionella var medveten om att den s\u00f6rjande kan uppleva att dennes sorg blir f\u00f6rminskad och f\u00f6rbisedd. \u00c4ven om minoriteters situation i v\u00e5rt samh\u00e4lle har f\u00f6rb\u00e4ttrats, h\u00e4rskar fortfarande en heteronormativ kultur som kan f\u00e5 minoriteterna att k\u00e4nna sig utanf\u00f6r. K\u00e4nslan av att sorgen inte \u00e4r ber\u00e4ttigad eller inte f\u00e5r uttryckas kan eventuellt ocks\u00e5 st\u00e4rkas av att f\u00f6rh\u00e5llandet till den avlidna inte lagligen erk\u00e4nns eller inte accepteras inom den egna familjen. F\u00f6r regnb\u00e5gsbefolkningen s\u00e4tts m\u00e5nga betydande m\u00e4nniskof\u00f6rh\u00e5llanden ofta utanf\u00f6r det som lagligen erk\u00e4nns. Som exempel kan n\u00e4mnas v\u00e4nskapsf\u00f6rh\u00e5llanden, vald familj, f\u00f6rh\u00e5llanden till f\u00f6re detta partners, barn till partner vilka inte adopterats och f\u00f6rh\u00e5llanden som utmanar den traditionella parf\u00f6rh\u00e5llandemodellen. Samma g\u00e4ller f\u00f6r samk\u00f6nade pars f\u00f6rh\u00e5llanden, som slutar p\u00e5 grund av partnerns d\u00f6d innan lag\u00e4ndringar som m\u00f6jligg\u00f6r officiell kung\u00f6relse av f\u00f6rh\u00e5llandet gjorts, eller f\u00f6rh\u00e5llanden som inte har kungjorts officiellt.<\/p>\n
Den professionella b\u00f6r prata om den s\u00f6rjandes och den avlidnas f\u00f6rh\u00e5llande p\u00e5 samma s\u00e4tt som den s\u00f6rjande pratar, dvs kalla f\u00f6rh\u00e5llandet vid dess r\u00e4tta namn. Till exempel d\u00e5 man pratar med en \u00e4nka, ska man prata om make, eftersom det \u00e4r fel att prata om en kompis eller v\u00e4n och det f\u00f6rminskar den s\u00f6rjandes och avlidnas f\u00f6rh\u00e5llande. D\u00e5 skulle den professionella bekr\u00e4fta k\u00e4nslan av att inte f\u00e5 uttrycka sorgen\/att sorgen inte \u00e4r ber\u00e4ttigad. Det \u00e4r av v\u00e4sentlig betydelse att den professionella noterar det spr\u00e5kbruk som den s\u00f6rjande anv\u00e4nder och sj\u00e4lv anv\u00e4nder likadana uttryck.<\/p>\n
Den professionella m\u00e5ste unders\u00f6ka sina egna attityder och bem\u00f6ta den s\u00f6rjande som en individ. Den professionella m\u00e5ste visa att f\u00f6rh\u00e5llandet, den s\u00f6rjande sj\u00e4lv och dennes sorg \u00e4r accepterade. Det kan \u00e4ven uppst\u00e5 problem i bem\u00f6tandet fr\u00e5n andra som s\u00f6rjer den avlidna, till exempel d\u00e5 den avlidnas andra n\u00e4rst\u00e5ende inte erk\u00e4nner f\u00f6rh\u00e5llandet mellan den avlidna och den s\u00f6rjande samt den sorg som orsakats av f\u00f6rlusten.<\/p>\n
Ibland kan ett d\u00f6dsfall tvinga regnb\u00e5gspersonen att komma ut ur sk\u00e5pet i olika situationer f\u00f6r att bli sedd, h\u00f6rd och f\u00f6r att f\u00e5 det st\u00f6d som beh\u00f6vs. P\u00e5 grund av de normativa antaganden som \u00e4r f\u00f6rh\u00e4rskande i samh\u00e4llet \u00e4r det en kontinuerlig process att komma ut ur sk\u00e5pet. \u00c4ven de regnb\u00e5gspersoner som lever sitt liv \u00f6ppet, m\u00e5ste dryfta i m\u00f6tet med en professionell hur de ska ber\u00e4tta om sig sj\u00e4lva och sin situation. Det tillf\u00f6r ytterligare en sak att dryfta i mitten av sorgen.<\/p>\n
Pr\u00e4ster och f\u00f6rsamlingar erbjuder inte neutralt st\u00f6d i sorgen till regnb\u00e5gsbefolkningen p\u00e5 grund av institutionell representation och historiska sp\u00e4nningar. M\u00e5nga har ocks\u00e5 kunnat skriva ut sig ur kyrkan p\u00e5 grund av diskriminering. De st\u00f6dtj\u00e4nster som erbjuds till den s\u00f6rjande kan handla om kyrkliga st\u00f6dgrupper, d\u00e4r deltagande kan inneb\u00e4ra osynlig eller synlig sp\u00e4nning. En pr\u00e4sts n\u00e4rvaro kan \u00f6ppna upp tidigare sm\u00e4rtsamma upplevelser av diskriminering hos den s\u00f6rjande regnb\u00e5gspersonen. \u00c5 andra sidan kan den acceptans som kyrkan och pr\u00e4sten visar vara s\u00e4rskilt viktig f\u00f6r en del av regnb\u00e5gsbefolkningen. En del kyrkliga akt\u00f6rer har \u00f6ppet ber\u00e4ttat att de f\u00f6rh\u00e5ller sig positivt till regnb\u00e5gsbefolkningen och att de v\u00e4lsignar samk\u00f6nade pars f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n<\/div>
Hurdana kan s\u00e4tten att s\u00f6rja vara?<\/h2><\/a><\/div><\/div>Se mer<\/a><\/div><\/div><\/div><\/i><\/div>Tips f\u00f6r bem\u00f6tande<\/h2><\/a><\/div><\/div>Se mer<\/a><\/div><\/div><\/div><\/i><\/div>Var f\u00e5r jag mer information?<\/h2><\/a><\/div><\/div>Se mer<\/a><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/i><\/i><\/span>Litteraturf\u00f6rteckning:<\/span><\/a><\/h4><\/div>\n\n- Alasuutari V. ( 2021). Suru sateenkaaren p\u00e4\u00e4ss\u00e4. surut.fi<\/a><\/li>\n
- Alasuutari V. (2020) Death at the end of the Rainbow. Rethinking Queer Kinsip, Rituals Remembrace at the Finnish culture of Death<\/em>. Turun yliopisto. Humanoria. Turku<\/li>\n
- Alasuutari, V. (2018). Kuolema sateenkaaren p\u00e4\u00e4ss\u00e4. Ilmi\u00f6 \u2013 Sosiologinen media kaikille.
\nJulkaistu 4.11.2018. ilmiomedia.fi<\/a><\/li>\n- Bristowe, K., Marshall, S., & Harding, R. (2016). The bereavement experiences of lesbian, gay, bisexual and\/or trans people who have lost a partner: A systematic review, the matic synthesis and modelling of the literature. Palliative Medicine, 30(8), 730\u2013744. doi:10.1177\/0269216316634601<\/li>\n
- Castaneda, A.; M\u00e4ki-Opas, J.; Jokela, S.; Kivi, N.; L\u00e4hteenm\u00e4ki, M.; Miettinen, T.; Nieminen, S.; Santalahti, P. (2018) Pakolaisten mielenterveyden tukeminen Suomessa : PALOMA-k\u00e4sikirja<\/li>\n
- Castaneda A. Suru ja kulttuurinen moninaisuus. Pdf-tiedosto<\/a><\/li>\n
- Curtin, Nancy, and Mary Garrison. \u201c\u2018She Was More Than a Friend\u2019: Clinical Intervention Strategies for Effectively Addressing Disenfranchised Grief Issues for Same-Sex Couples.\u201d Journal of gay & lesbian social services 30.3 (2018): 261\u2013281. Web.<\/li>\n
- Doka, K. J. (1989). Disenfranchised grief. In K. J. Doka (Ed.), Disenfranchised grief: Recognizing the hidden sorrow (pp. 3\u201311). Lexington, MA: Lexington Books<\/li>\n
- Sumiala, J. 2020. Mediasuru \u2013 kenen el\u00e4m\u00e4ll\u00e4 on v\u00e4li\u00e4? Teoksessa Lahti, T. (toim.). Suru. Helsinki. Duodecim, 34-44<\/li>\n
- Surun monimuotoisuus ty\u00f6paja 17.5.2021. Asiantuntiat: Aho A L., Alasuutari V., Gr\u00f6nfors J., Hagman-Kiuru R., Kalajanniska S., Kuusisto A-K., Lehtovirta E., Moring A., Nieminen S., Novitsky A., Nuutinen K., Uittom\u00e4ki S., Vainioinen P.<\/li>\n
- Keskinen, N.; Kaunonen, M.; Aho, AL, 2019. How Loved Ones Express Grief After the Death of a Child by Sharing Photographs on Facebook. Yhteiskuntatieteiden tiedekunta – Faculty of Social SciencesJournal of Loss and Trauma 24 7. 609-624<\/li>\n
- Duedecimlehti.fi<\/a> ja Setan Sateenkaarisanastoa<\/a>.<\/li>\n
- Lohi, J. 2021. Tuntui, ett\u00e4 oli joku konkreettinen juttu mit\u00e4 sai pit\u00e4\u00e4 syliss\u00e4. Muistoesineiden teht\u00e4v\u00e4t \u00e4idin ja kohtuun kuolleen lapsen v\u00e4lisess\u00e4 kiintymyssuhteessa. Helsingin yliopisto, Teologinen tiedekunta.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>
Vad inneb\u00e4r sorgens m\u00e5ngsidighet?<\/h2>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>Organisationerna bakom verksamheten Surevan kohtaaminen, Huoma ry<\/a> ,\u00a0K\u00e4py Barnd\u00f6dsfamiljerna rf<\/a>, Nuoret lesket ry <\/a>och Sorgbandet rf\u00a0<\/a> st\u00f6der sj\u00e4lva s\u00f6rjande p\u00e5 ett m\u00e5ngsidigt s\u00e4tt och po\u00e4ngterar att d\u00f6den kan ber\u00f6ra en i vilket livsskede som helst och vemsomhelst. \u00c4ven d\u00f6dsorsakerna kan vara m\u00e5nga olika.<\/p>\nVid bem\u00f6tande av den s\u00f6rjande \u00e4r det viktigaste f\u00f6r den professionella att bem\u00f6ta den s\u00f6rjande som en individ. Det \u00e4r dock bra f\u00f6r den professionella att vara medvetna om vissa f\u00f6rhandsantaganden som kan p\u00e5verka bem\u00f6tandet. Bem\u00f6tandet p\u00e5verkas alltid av s\u00e5v\u00e4l individuella som kulturella egenskaper. D\u00e5 man bem\u00f6ter en individ kan man inte utg\u00e5 fr\u00e5n kulturella f\u00f6rhandsantaganden, men det \u00e4r bra att vara medveten om dem i en viss m\u00e5n. Sorgens m\u00e5ngsidighet behandlas nu fr\u00e5n den kulturella m\u00e5ngfaldens<\/strong> och regnb\u00e5gsbefolkningens<\/strong> perspektiv.<\/p>\nDet \u00e4r viktigt att man ger den s\u00f6rjande utrymme att ber\u00e4tta om sig sj\u00e4lv och sina f\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5 det s\u00e4tt och i den utstr\u00e4ckning denne \u00f6nskar, och att man inte g\u00f6r normativa antaganden. Minoritetsrepresentanten kan uppleva minoritetsstress<\/strong>, om tidigare bem\u00f6tanden varit osakliga, konstiga eller heteronormativa. M\u00e5ngsidigheten kan \u00e4ven vara f\u00f6renad med m\u00e4nniskof\u00f6rh\u00e5llanden, d\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llanden str\u00e4cker sig l\u00e4ngre \u00e4n till den normativa k\u00e4rnfamiljen eller till den n\u00e4rst\u00e5ende som st\u00e5r angiven i patientjournaler. Ofta beh\u00f6ver den s\u00f6rjande f\u00e5 sin sorg legitimerad, dvs bekr\u00e4ftad, att man har r\u00e4tt till sin sorg oavsett vilket f\u00f6rh\u00e5llande man hade till den avlidna och att det egna s\u00e4ttet att s\u00f6rja \u00e4r r\u00e4tt. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att legitimera att alla inte s\u00f6rjer med samma intensitet och att olika familjemedlemmar kan ha olika k\u00e4nslor av sorg.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>\nVad b\u00f6r man beakta i regnb\u00e5gssorg? F\u00f6rluster i regnb\u00e5gsf\u00f6rh\u00e5llanden<\/h2>\n<\/div><\/p>\n
\u00c4ven om den allm\u00e4nna st\u00e4mningen f\u00f6r\u00e4ndrats mycket under de senaste decennierna, \u00e4r det fortfarande inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis enkelt att leva i en sexual- eller k\u00f6nsminoritet. Regnb\u00e5gsbefolkningen kan v\u00e4lja att l\u00e5ta bli att anv\u00e4nda vissa tj\u00e4nster, \u00e4ven d\u00e5 dessa tj\u00e4nster skulle beh\u00f6vas, av r\u00e4dsla att bli diskriminerade. Om man tidigare m\u00f6tt diskriminering, kan det vara sv\u00e5rt att ber\u00e4tta om den egna situationen g\u00e4llande familj och parf\u00f6rh\u00e5llanden. Neds\u00e4ttande kommentarer om den egna familjeformen kan g\u00f6ra det sv\u00e5rt f\u00f6r personen att lita p\u00e5 att den professionella \u00e4r p\u00e5 den s\u00f6rjandes sida. Tr\u00f6skeln att s\u00f6ka hj\u00e4lp kan vara h\u00f6g. I tj\u00e4nsterna b\u00f6r det tas fram att de \u00e4r \u00f6ppna f\u00f6r alla s\u00f6rjande och man b\u00f6r s\u00e4kerst\u00e4lla att man beaktar m\u00e4nniskornas och m\u00e4nniskof\u00f6rh\u00e5llandenas m\u00e5ngsidighet. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det inte s\u00e4rskilda st\u00f6dtj\u00e4nster som endast \u00e4r riktade till regnb\u00e5gsbefolkningen.<\/p>\n
I m\u00f6tet med en s\u00f6rjande ur regnb\u00e5gsbefolkningen vore det bra om den professionella var medveten om att den s\u00f6rjande kan uppleva att dennes sorg blir f\u00f6rminskad och f\u00f6rbisedd. \u00c4ven om minoriteters situation i v\u00e5rt samh\u00e4lle har f\u00f6rb\u00e4ttrats, h\u00e4rskar fortfarande en heteronormativ kultur som kan f\u00e5 minoriteterna att k\u00e4nna sig utanf\u00f6r. K\u00e4nslan av att sorgen inte \u00e4r ber\u00e4ttigad eller inte f\u00e5r uttryckas kan eventuellt ocks\u00e5 st\u00e4rkas av att f\u00f6rh\u00e5llandet till den avlidna inte lagligen erk\u00e4nns eller inte accepteras inom den egna familjen. F\u00f6r regnb\u00e5gsbefolkningen s\u00e4tts m\u00e5nga betydande m\u00e4nniskof\u00f6rh\u00e5llanden ofta utanf\u00f6r det som lagligen erk\u00e4nns. Som exempel kan n\u00e4mnas v\u00e4nskapsf\u00f6rh\u00e5llanden, vald familj, f\u00f6rh\u00e5llanden till f\u00f6re detta partners, barn till partner vilka inte adopterats och f\u00f6rh\u00e5llanden som utmanar den traditionella parf\u00f6rh\u00e5llandemodellen. Samma g\u00e4ller f\u00f6r samk\u00f6nade pars f\u00f6rh\u00e5llanden, som slutar p\u00e5 grund av partnerns d\u00f6d innan lag\u00e4ndringar som m\u00f6jligg\u00f6r officiell kung\u00f6relse av f\u00f6rh\u00e5llandet gjorts, eller f\u00f6rh\u00e5llanden som inte har kungjorts officiellt.<\/p>\n
Den professionella b\u00f6r prata om den s\u00f6rjandes och den avlidnas f\u00f6rh\u00e5llande p\u00e5 samma s\u00e4tt som den s\u00f6rjande pratar, dvs kalla f\u00f6rh\u00e5llandet vid dess r\u00e4tta namn. Till exempel d\u00e5 man pratar med en \u00e4nka, ska man prata om make, eftersom det \u00e4r fel att prata om en kompis eller v\u00e4n och det f\u00f6rminskar den s\u00f6rjandes och avlidnas f\u00f6rh\u00e5llande. D\u00e5 skulle den professionella bekr\u00e4fta k\u00e4nslan av att inte f\u00e5 uttrycka sorgen\/att sorgen inte \u00e4r ber\u00e4ttigad. Det \u00e4r av v\u00e4sentlig betydelse att den professionella noterar det spr\u00e5kbruk som den s\u00f6rjande anv\u00e4nder och sj\u00e4lv anv\u00e4nder likadana uttryck.<\/p>\n
Den professionella m\u00e5ste unders\u00f6ka sina egna attityder och bem\u00f6ta den s\u00f6rjande som en individ. Den professionella m\u00e5ste visa att f\u00f6rh\u00e5llandet, den s\u00f6rjande sj\u00e4lv och dennes sorg \u00e4r accepterade. Det kan \u00e4ven uppst\u00e5 problem i bem\u00f6tandet fr\u00e5n andra som s\u00f6rjer den avlidna, till exempel d\u00e5 den avlidnas andra n\u00e4rst\u00e5ende inte erk\u00e4nner f\u00f6rh\u00e5llandet mellan den avlidna och den s\u00f6rjande samt den sorg som orsakats av f\u00f6rlusten.<\/p>\n
Ibland kan ett d\u00f6dsfall tvinga regnb\u00e5gspersonen att komma ut ur sk\u00e5pet i olika situationer f\u00f6r att bli sedd, h\u00f6rd och f\u00f6r att f\u00e5 det st\u00f6d som beh\u00f6vs. P\u00e5 grund av de normativa antaganden som \u00e4r f\u00f6rh\u00e4rskande i samh\u00e4llet \u00e4r det en kontinuerlig process att komma ut ur sk\u00e5pet. \u00c4ven de regnb\u00e5gspersoner som lever sitt liv \u00f6ppet, m\u00e5ste dryfta i m\u00f6tet med en professionell hur de ska ber\u00e4tta om sig sj\u00e4lva och sin situation. Det tillf\u00f6r ytterligare en sak att dryfta i mitten av sorgen.<\/p>\n
Pr\u00e4ster och f\u00f6rsamlingar erbjuder inte neutralt st\u00f6d i sorgen till regnb\u00e5gsbefolkningen p\u00e5 grund av institutionell representation och historiska sp\u00e4nningar. M\u00e5nga har ocks\u00e5 kunnat skriva ut sig ur kyrkan p\u00e5 grund av diskriminering. De st\u00f6dtj\u00e4nster som erbjuds till den s\u00f6rjande kan handla om kyrkliga st\u00f6dgrupper, d\u00e4r deltagande kan inneb\u00e4ra osynlig eller synlig sp\u00e4nning. En pr\u00e4sts n\u00e4rvaro kan \u00f6ppna upp tidigare sm\u00e4rtsamma upplevelser av diskriminering hos den s\u00f6rjande regnb\u00e5gspersonen. \u00c5 andra sidan kan den acceptans som kyrkan och pr\u00e4sten visar vara s\u00e4rskilt viktig f\u00f6r en del av regnb\u00e5gsbefolkningen. En del kyrkliga akt\u00f6rer har \u00f6ppet ber\u00e4ttat att de f\u00f6rh\u00e5ller sig positivt till regnb\u00e5gsbefolkningen och att de v\u00e4lsignar samk\u00f6nade pars f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n<\/div>
Tips f\u00f6r bem\u00f6tande<\/h2><\/a><\/div><\/div>Se mer<\/a><\/div><\/div><\/div><\/i><\/div>Var f\u00e5r jag mer information?<\/h2><\/a><\/div><\/div>Se mer<\/a><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/i><\/i><\/span>Litteraturf\u00f6rteckning:<\/span><\/a><\/h4><\/div>\n\n- Alasuutari V. ( 2021). Suru sateenkaaren p\u00e4\u00e4ss\u00e4. surut.fi<\/a><\/li>\n
- Alasuutari V. (2020) Death at the end of the Rainbow. Rethinking Queer Kinsip, Rituals Remembrace at the Finnish culture of Death<\/em>. Turun yliopisto. Humanoria. Turku<\/li>\n
- Alasuutari, V. (2018). Kuolema sateenkaaren p\u00e4\u00e4ss\u00e4. Ilmi\u00f6 \u2013 Sosiologinen media kaikille.
\nJulkaistu 4.11.2018. ilmiomedia.fi<\/a><\/li>\n- Bristowe, K., Marshall, S., & Harding, R. (2016). The bereavement experiences of lesbian, gay, bisexual and\/or trans people who have lost a partner: A systematic review, the matic synthesis and modelling of the literature. Palliative Medicine, 30(8), 730\u2013744. doi:10.1177\/0269216316634601<\/li>\n
- Castaneda, A.; M\u00e4ki-Opas, J.; Jokela, S.; Kivi, N.; L\u00e4hteenm\u00e4ki, M.; Miettinen, T.; Nieminen, S.; Santalahti, P. (2018) Pakolaisten mielenterveyden tukeminen Suomessa : PALOMA-k\u00e4sikirja<\/li>\n
- Castaneda A. Suru ja kulttuurinen moninaisuus. Pdf-tiedosto<\/a><\/li>\n
- Curtin, Nancy, and Mary Garrison. \u201c\u2018She Was More Than a Friend\u2019: Clinical Intervention Strategies for Effectively Addressing Disenfranchised Grief Issues for Same-Sex Couples.\u201d Journal of gay & lesbian social services 30.3 (2018): 261\u2013281. Web.<\/li>\n
- Doka, K. J. (1989). Disenfranchised grief. In K. J. Doka (Ed.), Disenfranchised grief: Recognizing the hidden sorrow (pp. 3\u201311). Lexington, MA: Lexington Books<\/li>\n
- Sumiala, J. 2020. Mediasuru \u2013 kenen el\u00e4m\u00e4ll\u00e4 on v\u00e4li\u00e4? Teoksessa Lahti, T. (toim.). Suru. Helsinki. Duodecim, 34-44<\/li>\n
- Surun monimuotoisuus ty\u00f6paja 17.5.2021. Asiantuntiat: Aho A L., Alasuutari V., Gr\u00f6nfors J., Hagman-Kiuru R., Kalajanniska S., Kuusisto A-K., Lehtovirta E., Moring A., Nieminen S., Novitsky A., Nuutinen K., Uittom\u00e4ki S., Vainioinen P.<\/li>\n
- Keskinen, N.; Kaunonen, M.; Aho, AL, 2019. How Loved Ones Express Grief After the Death of a Child by Sharing Photographs on Facebook. Yhteiskuntatieteiden tiedekunta – Faculty of Social SciencesJournal of Loss and Trauma 24 7. 609-624<\/li>\n
- Duedecimlehti.fi<\/a> ja Setan Sateenkaarisanastoa<\/a>.<\/li>\n
- Lohi, J. 2021. Tuntui, ett\u00e4 oli joku konkreettinen juttu mit\u00e4 sai pit\u00e4\u00e4 syliss\u00e4. Muistoesineiden teht\u00e4v\u00e4t \u00e4idin ja kohtuun kuolleen lapsen v\u00e4lisess\u00e4 kiintymyssuhteessa. Helsingin yliopisto, Teologinen tiedekunta.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>
Vad inneb\u00e4r sorgens m\u00e5ngsidighet?<\/h2>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>Organisationerna bakom verksamheten Surevan kohtaaminen, Huoma ry<\/a> ,\u00a0K\u00e4py Barnd\u00f6dsfamiljerna rf<\/a>, Nuoret lesket ry <\/a>och Sorgbandet rf\u00a0<\/a> st\u00f6der sj\u00e4lva s\u00f6rjande p\u00e5 ett m\u00e5ngsidigt s\u00e4tt och po\u00e4ngterar att d\u00f6den kan ber\u00f6ra en i vilket livsskede som helst och vemsomhelst. \u00c4ven d\u00f6dsorsakerna kan vara m\u00e5nga olika.<\/p>\nVid bem\u00f6tande av den s\u00f6rjande \u00e4r det viktigaste f\u00f6r den professionella att bem\u00f6ta den s\u00f6rjande som en individ. Det \u00e4r dock bra f\u00f6r den professionella att vara medvetna om vissa f\u00f6rhandsantaganden som kan p\u00e5verka bem\u00f6tandet. Bem\u00f6tandet p\u00e5verkas alltid av s\u00e5v\u00e4l individuella som kulturella egenskaper. D\u00e5 man bem\u00f6ter en individ kan man inte utg\u00e5 fr\u00e5n kulturella f\u00f6rhandsantaganden, men det \u00e4r bra att vara medveten om dem i en viss m\u00e5n. Sorgens m\u00e5ngsidighet behandlas nu fr\u00e5n den kulturella m\u00e5ngfaldens<\/strong> och regnb\u00e5gsbefolkningens<\/strong> perspektiv.<\/p>\nDet \u00e4r viktigt att man ger den s\u00f6rjande utrymme att ber\u00e4tta om sig sj\u00e4lv och sina f\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5 det s\u00e4tt och i den utstr\u00e4ckning denne \u00f6nskar, och att man inte g\u00f6r normativa antaganden. Minoritetsrepresentanten kan uppleva minoritetsstress<\/strong>, om tidigare bem\u00f6tanden varit osakliga, konstiga eller heteronormativa. M\u00e5ngsidigheten kan \u00e4ven vara f\u00f6renad med m\u00e4nniskof\u00f6rh\u00e5llanden, d\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llanden str\u00e4cker sig l\u00e4ngre \u00e4n till den normativa k\u00e4rnfamiljen eller till den n\u00e4rst\u00e5ende som st\u00e5r angiven i patientjournaler. Ofta beh\u00f6ver den s\u00f6rjande f\u00e5 sin sorg legitimerad, dvs bekr\u00e4ftad, att man har r\u00e4tt till sin sorg oavsett vilket f\u00f6rh\u00e5llande man hade till den avlidna och att det egna s\u00e4ttet att s\u00f6rja \u00e4r r\u00e4tt. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att legitimera att alla inte s\u00f6rjer med samma intensitet och att olika familjemedlemmar kan ha olika k\u00e4nslor av sorg.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>\nVad b\u00f6r man beakta i regnb\u00e5gssorg? F\u00f6rluster i regnb\u00e5gsf\u00f6rh\u00e5llanden<\/h2>\n<\/div><\/p>\n
\u00c4ven om den allm\u00e4nna st\u00e4mningen f\u00f6r\u00e4ndrats mycket under de senaste decennierna, \u00e4r det fortfarande inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis enkelt att leva i en sexual- eller k\u00f6nsminoritet. Regnb\u00e5gsbefolkningen kan v\u00e4lja att l\u00e5ta bli att anv\u00e4nda vissa tj\u00e4nster, \u00e4ven d\u00e5 dessa tj\u00e4nster skulle beh\u00f6vas, av r\u00e4dsla att bli diskriminerade. Om man tidigare m\u00f6tt diskriminering, kan det vara sv\u00e5rt att ber\u00e4tta om den egna situationen g\u00e4llande familj och parf\u00f6rh\u00e5llanden. Neds\u00e4ttande kommentarer om den egna familjeformen kan g\u00f6ra det sv\u00e5rt f\u00f6r personen att lita p\u00e5 att den professionella \u00e4r p\u00e5 den s\u00f6rjandes sida. Tr\u00f6skeln att s\u00f6ka hj\u00e4lp kan vara h\u00f6g. I tj\u00e4nsterna b\u00f6r det tas fram att de \u00e4r \u00f6ppna f\u00f6r alla s\u00f6rjande och man b\u00f6r s\u00e4kerst\u00e4lla att man beaktar m\u00e4nniskornas och m\u00e4nniskof\u00f6rh\u00e5llandenas m\u00e5ngsidighet. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det inte s\u00e4rskilda st\u00f6dtj\u00e4nster som endast \u00e4r riktade till regnb\u00e5gsbefolkningen.<\/p>\n
I m\u00f6tet med en s\u00f6rjande ur regnb\u00e5gsbefolkningen vore det bra om den professionella var medveten om att den s\u00f6rjande kan uppleva att dennes sorg blir f\u00f6rminskad och f\u00f6rbisedd. \u00c4ven om minoriteters situation i v\u00e5rt samh\u00e4lle har f\u00f6rb\u00e4ttrats, h\u00e4rskar fortfarande en heteronormativ kultur som kan f\u00e5 minoriteterna att k\u00e4nna sig utanf\u00f6r. K\u00e4nslan av att sorgen inte \u00e4r ber\u00e4ttigad eller inte f\u00e5r uttryckas kan eventuellt ocks\u00e5 st\u00e4rkas av att f\u00f6rh\u00e5llandet till den avlidna inte lagligen erk\u00e4nns eller inte accepteras inom den egna familjen. F\u00f6r regnb\u00e5gsbefolkningen s\u00e4tts m\u00e5nga betydande m\u00e4nniskof\u00f6rh\u00e5llanden ofta utanf\u00f6r det som lagligen erk\u00e4nns. Som exempel kan n\u00e4mnas v\u00e4nskapsf\u00f6rh\u00e5llanden, vald familj, f\u00f6rh\u00e5llanden till f\u00f6re detta partners, barn till partner vilka inte adopterats och f\u00f6rh\u00e5llanden som utmanar den traditionella parf\u00f6rh\u00e5llandemodellen. Samma g\u00e4ller f\u00f6r samk\u00f6nade pars f\u00f6rh\u00e5llanden, som slutar p\u00e5 grund av partnerns d\u00f6d innan lag\u00e4ndringar som m\u00f6jligg\u00f6r officiell kung\u00f6relse av f\u00f6rh\u00e5llandet gjorts, eller f\u00f6rh\u00e5llanden som inte har kungjorts officiellt.<\/p>\n
Den professionella b\u00f6r prata om den s\u00f6rjandes och den avlidnas f\u00f6rh\u00e5llande p\u00e5 samma s\u00e4tt som den s\u00f6rjande pratar, dvs kalla f\u00f6rh\u00e5llandet vid dess r\u00e4tta namn. Till exempel d\u00e5 man pratar med en \u00e4nka, ska man prata om make, eftersom det \u00e4r fel att prata om en kompis eller v\u00e4n och det f\u00f6rminskar den s\u00f6rjandes och avlidnas f\u00f6rh\u00e5llande. D\u00e5 skulle den professionella bekr\u00e4fta k\u00e4nslan av att inte f\u00e5 uttrycka sorgen\/att sorgen inte \u00e4r ber\u00e4ttigad. Det \u00e4r av v\u00e4sentlig betydelse att den professionella noterar det spr\u00e5kbruk som den s\u00f6rjande anv\u00e4nder och sj\u00e4lv anv\u00e4nder likadana uttryck.<\/p>\n
Den professionella m\u00e5ste unders\u00f6ka sina egna attityder och bem\u00f6ta den s\u00f6rjande som en individ. Den professionella m\u00e5ste visa att f\u00f6rh\u00e5llandet, den s\u00f6rjande sj\u00e4lv och dennes sorg \u00e4r accepterade. Det kan \u00e4ven uppst\u00e5 problem i bem\u00f6tandet fr\u00e5n andra som s\u00f6rjer den avlidna, till exempel d\u00e5 den avlidnas andra n\u00e4rst\u00e5ende inte erk\u00e4nner f\u00f6rh\u00e5llandet mellan den avlidna och den s\u00f6rjande samt den sorg som orsakats av f\u00f6rlusten.<\/p>\n
Ibland kan ett d\u00f6dsfall tvinga regnb\u00e5gspersonen att komma ut ur sk\u00e5pet i olika situationer f\u00f6r att bli sedd, h\u00f6rd och f\u00f6r att f\u00e5 det st\u00f6d som beh\u00f6vs. P\u00e5 grund av de normativa antaganden som \u00e4r f\u00f6rh\u00e4rskande i samh\u00e4llet \u00e4r det en kontinuerlig process att komma ut ur sk\u00e5pet. \u00c4ven de regnb\u00e5gspersoner som lever sitt liv \u00f6ppet, m\u00e5ste dryfta i m\u00f6tet med en professionell hur de ska ber\u00e4tta om sig sj\u00e4lva och sin situation. Det tillf\u00f6r ytterligare en sak att dryfta i mitten av sorgen.<\/p>\n
Pr\u00e4ster och f\u00f6rsamlingar erbjuder inte neutralt st\u00f6d i sorgen till regnb\u00e5gsbefolkningen p\u00e5 grund av institutionell representation och historiska sp\u00e4nningar. M\u00e5nga har ocks\u00e5 kunnat skriva ut sig ur kyrkan p\u00e5 grund av diskriminering. De st\u00f6dtj\u00e4nster som erbjuds till den s\u00f6rjande kan handla om kyrkliga st\u00f6dgrupper, d\u00e4r deltagande kan inneb\u00e4ra osynlig eller synlig sp\u00e4nning. En pr\u00e4sts n\u00e4rvaro kan \u00f6ppna upp tidigare sm\u00e4rtsamma upplevelser av diskriminering hos den s\u00f6rjande regnb\u00e5gspersonen. \u00c5 andra sidan kan den acceptans som kyrkan och pr\u00e4sten visar vara s\u00e4rskilt viktig f\u00f6r en del av regnb\u00e5gsbefolkningen. En del kyrkliga akt\u00f6rer har \u00f6ppet ber\u00e4ttat att de f\u00f6rh\u00e5ller sig positivt till regnb\u00e5gsbefolkningen och att de v\u00e4lsignar samk\u00f6nade pars f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n<\/div>
Var f\u00e5r jag mer information?<\/h2><\/a><\/div><\/div>Se mer<\/a><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/i><\/i><\/span>Litteraturf\u00f6rteckning:<\/span><\/a><\/h4><\/div>\n\n- Alasuutari V. ( 2021). Suru sateenkaaren p\u00e4\u00e4ss\u00e4. surut.fi<\/a><\/li>\n
- Alasuutari V. (2020) Death at the end of the Rainbow. Rethinking Queer Kinsip, Rituals Remembrace at the Finnish culture of Death<\/em>. Turun yliopisto. Humanoria. Turku<\/li>\n
- Alasuutari, V. (2018). Kuolema sateenkaaren p\u00e4\u00e4ss\u00e4. Ilmi\u00f6 \u2013 Sosiologinen media kaikille.
\nJulkaistu 4.11.2018. ilmiomedia.fi<\/a><\/li>\n- Bristowe, K., Marshall, S., & Harding, R. (2016). The bereavement experiences of lesbian, gay, bisexual and\/or trans people who have lost a partner: A systematic review, the matic synthesis and modelling of the literature. Palliative Medicine, 30(8), 730\u2013744. doi:10.1177\/0269216316634601<\/li>\n
- Castaneda, A.; M\u00e4ki-Opas, J.; Jokela, S.; Kivi, N.; L\u00e4hteenm\u00e4ki, M.; Miettinen, T.; Nieminen, S.; Santalahti, P. (2018) Pakolaisten mielenterveyden tukeminen Suomessa : PALOMA-k\u00e4sikirja<\/li>\n
- Castaneda A. Suru ja kulttuurinen moninaisuus. Pdf-tiedosto<\/a><\/li>\n
- Curtin, Nancy, and Mary Garrison. \u201c\u2018She Was More Than a Friend\u2019: Clinical Intervention Strategies for Effectively Addressing Disenfranchised Grief Issues for Same-Sex Couples.\u201d Journal of gay & lesbian social services 30.3 (2018): 261\u2013281. Web.<\/li>\n
- Doka, K. J. (1989). Disenfranchised grief. In K. J. Doka (Ed.), Disenfranchised grief: Recognizing the hidden sorrow (pp. 3\u201311). Lexington, MA: Lexington Books<\/li>\n
- Sumiala, J. 2020. Mediasuru \u2013 kenen el\u00e4m\u00e4ll\u00e4 on v\u00e4li\u00e4? Teoksessa Lahti, T. (toim.). Suru. Helsinki. Duodecim, 34-44<\/li>\n
- Surun monimuotoisuus ty\u00f6paja 17.5.2021. Asiantuntiat: Aho A L., Alasuutari V., Gr\u00f6nfors J., Hagman-Kiuru R., Kalajanniska S., Kuusisto A-K., Lehtovirta E., Moring A., Nieminen S., Novitsky A., Nuutinen K., Uittom\u00e4ki S., Vainioinen P.<\/li>\n
- Keskinen, N.; Kaunonen, M.; Aho, AL, 2019. How Loved Ones Express Grief After the Death of a Child by Sharing Photographs on Facebook. Yhteiskuntatieteiden tiedekunta – Faculty of Social SciencesJournal of Loss and Trauma 24 7. 609-624<\/li>\n
- Duedecimlehti.fi<\/a> ja Setan Sateenkaarisanastoa<\/a>.<\/li>\n
- Lohi, J. 2021. Tuntui, ett\u00e4 oli joku konkreettinen juttu mit\u00e4 sai pit\u00e4\u00e4 syliss\u00e4. Muistoesineiden teht\u00e4v\u00e4t \u00e4idin ja kohtuun kuolleen lapsen v\u00e4lisess\u00e4 kiintymyssuhteessa. Helsingin yliopisto, Teologinen tiedekunta.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>
Vad inneb\u00e4r sorgens m\u00e5ngsidighet?<\/h2>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>Organisationerna bakom verksamheten Surevan kohtaaminen, Huoma ry<\/a> ,\u00a0K\u00e4py Barnd\u00f6dsfamiljerna rf<\/a>, Nuoret lesket ry <\/a>och Sorgbandet rf\u00a0<\/a> st\u00f6der sj\u00e4lva s\u00f6rjande p\u00e5 ett m\u00e5ngsidigt s\u00e4tt och po\u00e4ngterar att d\u00f6den kan ber\u00f6ra en i vilket livsskede som helst och vemsomhelst. \u00c4ven d\u00f6dsorsakerna kan vara m\u00e5nga olika.<\/p>\nVid bem\u00f6tande av den s\u00f6rjande \u00e4r det viktigaste f\u00f6r den professionella att bem\u00f6ta den s\u00f6rjande som en individ. Det \u00e4r dock bra f\u00f6r den professionella att vara medvetna om vissa f\u00f6rhandsantaganden som kan p\u00e5verka bem\u00f6tandet. Bem\u00f6tandet p\u00e5verkas alltid av s\u00e5v\u00e4l individuella som kulturella egenskaper. D\u00e5 man bem\u00f6ter en individ kan man inte utg\u00e5 fr\u00e5n kulturella f\u00f6rhandsantaganden, men det \u00e4r bra att vara medveten om dem i en viss m\u00e5n. Sorgens m\u00e5ngsidighet behandlas nu fr\u00e5n den kulturella m\u00e5ngfaldens<\/strong> och regnb\u00e5gsbefolkningens<\/strong> perspektiv.<\/p>\nDet \u00e4r viktigt att man ger den s\u00f6rjande utrymme att ber\u00e4tta om sig sj\u00e4lv och sina f\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5 det s\u00e4tt och i den utstr\u00e4ckning denne \u00f6nskar, och att man inte g\u00f6r normativa antaganden. Minoritetsrepresentanten kan uppleva minoritetsstress<\/strong>, om tidigare bem\u00f6tanden varit osakliga, konstiga eller heteronormativa. M\u00e5ngsidigheten kan \u00e4ven vara f\u00f6renad med m\u00e4nniskof\u00f6rh\u00e5llanden, d\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llanden str\u00e4cker sig l\u00e4ngre \u00e4n till den normativa k\u00e4rnfamiljen eller till den n\u00e4rst\u00e5ende som st\u00e5r angiven i patientjournaler. Ofta beh\u00f6ver den s\u00f6rjande f\u00e5 sin sorg legitimerad, dvs bekr\u00e4ftad, att man har r\u00e4tt till sin sorg oavsett vilket f\u00f6rh\u00e5llande man hade till den avlidna och att det egna s\u00e4ttet att s\u00f6rja \u00e4r r\u00e4tt. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att legitimera att alla inte s\u00f6rjer med samma intensitet och att olika familjemedlemmar kan ha olika k\u00e4nslor av sorg.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>\nVad b\u00f6r man beakta i regnb\u00e5gssorg? F\u00f6rluster i regnb\u00e5gsf\u00f6rh\u00e5llanden<\/h2>\n<\/div><\/p>\n
\u00c4ven om den allm\u00e4nna st\u00e4mningen f\u00f6r\u00e4ndrats mycket under de senaste decennierna, \u00e4r det fortfarande inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis enkelt att leva i en sexual- eller k\u00f6nsminoritet. Regnb\u00e5gsbefolkningen kan v\u00e4lja att l\u00e5ta bli att anv\u00e4nda vissa tj\u00e4nster, \u00e4ven d\u00e5 dessa tj\u00e4nster skulle beh\u00f6vas, av r\u00e4dsla att bli diskriminerade. Om man tidigare m\u00f6tt diskriminering, kan det vara sv\u00e5rt att ber\u00e4tta om den egna situationen g\u00e4llande familj och parf\u00f6rh\u00e5llanden. Neds\u00e4ttande kommentarer om den egna familjeformen kan g\u00f6ra det sv\u00e5rt f\u00f6r personen att lita p\u00e5 att den professionella \u00e4r p\u00e5 den s\u00f6rjandes sida. Tr\u00f6skeln att s\u00f6ka hj\u00e4lp kan vara h\u00f6g. I tj\u00e4nsterna b\u00f6r det tas fram att de \u00e4r \u00f6ppna f\u00f6r alla s\u00f6rjande och man b\u00f6r s\u00e4kerst\u00e4lla att man beaktar m\u00e4nniskornas och m\u00e4nniskof\u00f6rh\u00e5llandenas m\u00e5ngsidighet. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det inte s\u00e4rskilda st\u00f6dtj\u00e4nster som endast \u00e4r riktade till regnb\u00e5gsbefolkningen.<\/p>\n
I m\u00f6tet med en s\u00f6rjande ur regnb\u00e5gsbefolkningen vore det bra om den professionella var medveten om att den s\u00f6rjande kan uppleva att dennes sorg blir f\u00f6rminskad och f\u00f6rbisedd. \u00c4ven om minoriteters situation i v\u00e5rt samh\u00e4lle har f\u00f6rb\u00e4ttrats, h\u00e4rskar fortfarande en heteronormativ kultur som kan f\u00e5 minoriteterna att k\u00e4nna sig utanf\u00f6r. K\u00e4nslan av att sorgen inte \u00e4r ber\u00e4ttigad eller inte f\u00e5r uttryckas kan eventuellt ocks\u00e5 st\u00e4rkas av att f\u00f6rh\u00e5llandet till den avlidna inte lagligen erk\u00e4nns eller inte accepteras inom den egna familjen. F\u00f6r regnb\u00e5gsbefolkningen s\u00e4tts m\u00e5nga betydande m\u00e4nniskof\u00f6rh\u00e5llanden ofta utanf\u00f6r det som lagligen erk\u00e4nns. Som exempel kan n\u00e4mnas v\u00e4nskapsf\u00f6rh\u00e5llanden, vald familj, f\u00f6rh\u00e5llanden till f\u00f6re detta partners, barn till partner vilka inte adopterats och f\u00f6rh\u00e5llanden som utmanar den traditionella parf\u00f6rh\u00e5llandemodellen. Samma g\u00e4ller f\u00f6r samk\u00f6nade pars f\u00f6rh\u00e5llanden, som slutar p\u00e5 grund av partnerns d\u00f6d innan lag\u00e4ndringar som m\u00f6jligg\u00f6r officiell kung\u00f6relse av f\u00f6rh\u00e5llandet gjorts, eller f\u00f6rh\u00e5llanden som inte har kungjorts officiellt.<\/p>\n
Den professionella b\u00f6r prata om den s\u00f6rjandes och den avlidnas f\u00f6rh\u00e5llande p\u00e5 samma s\u00e4tt som den s\u00f6rjande pratar, dvs kalla f\u00f6rh\u00e5llandet vid dess r\u00e4tta namn. Till exempel d\u00e5 man pratar med en \u00e4nka, ska man prata om make, eftersom det \u00e4r fel att prata om en kompis eller v\u00e4n och det f\u00f6rminskar den s\u00f6rjandes och avlidnas f\u00f6rh\u00e5llande. D\u00e5 skulle den professionella bekr\u00e4fta k\u00e4nslan av att inte f\u00e5 uttrycka sorgen\/att sorgen inte \u00e4r ber\u00e4ttigad. Det \u00e4r av v\u00e4sentlig betydelse att den professionella noterar det spr\u00e5kbruk som den s\u00f6rjande anv\u00e4nder och sj\u00e4lv anv\u00e4nder likadana uttryck.<\/p>\n
Den professionella m\u00e5ste unders\u00f6ka sina egna attityder och bem\u00f6ta den s\u00f6rjande som en individ. Den professionella m\u00e5ste visa att f\u00f6rh\u00e5llandet, den s\u00f6rjande sj\u00e4lv och dennes sorg \u00e4r accepterade. Det kan \u00e4ven uppst\u00e5 problem i bem\u00f6tandet fr\u00e5n andra som s\u00f6rjer den avlidna, till exempel d\u00e5 den avlidnas andra n\u00e4rst\u00e5ende inte erk\u00e4nner f\u00f6rh\u00e5llandet mellan den avlidna och den s\u00f6rjande samt den sorg som orsakats av f\u00f6rlusten.<\/p>\n
Ibland kan ett d\u00f6dsfall tvinga regnb\u00e5gspersonen att komma ut ur sk\u00e5pet i olika situationer f\u00f6r att bli sedd, h\u00f6rd och f\u00f6r att f\u00e5 det st\u00f6d som beh\u00f6vs. P\u00e5 grund av de normativa antaganden som \u00e4r f\u00f6rh\u00e4rskande i samh\u00e4llet \u00e4r det en kontinuerlig process att komma ut ur sk\u00e5pet. \u00c4ven de regnb\u00e5gspersoner som lever sitt liv \u00f6ppet, m\u00e5ste dryfta i m\u00f6tet med en professionell hur de ska ber\u00e4tta om sig sj\u00e4lva och sin situation. Det tillf\u00f6r ytterligare en sak att dryfta i mitten av sorgen.<\/p>\n
Pr\u00e4ster och f\u00f6rsamlingar erbjuder inte neutralt st\u00f6d i sorgen till regnb\u00e5gsbefolkningen p\u00e5 grund av institutionell representation och historiska sp\u00e4nningar. M\u00e5nga har ocks\u00e5 kunnat skriva ut sig ur kyrkan p\u00e5 grund av diskriminering. De st\u00f6dtj\u00e4nster som erbjuds till den s\u00f6rjande kan handla om kyrkliga st\u00f6dgrupper, d\u00e4r deltagande kan inneb\u00e4ra osynlig eller synlig sp\u00e4nning. En pr\u00e4sts n\u00e4rvaro kan \u00f6ppna upp tidigare sm\u00e4rtsamma upplevelser av diskriminering hos den s\u00f6rjande regnb\u00e5gspersonen. \u00c5 andra sidan kan den acceptans som kyrkan och pr\u00e4sten visar vara s\u00e4rskilt viktig f\u00f6r en del av regnb\u00e5gsbefolkningen. En del kyrkliga akt\u00f6rer har \u00f6ppet ber\u00e4ttat att de f\u00f6rh\u00e5ller sig positivt till regnb\u00e5gsbefolkningen och att de v\u00e4lsignar samk\u00f6nade pars f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n<\/div>
<\/i><\/i><\/span>Litteraturf\u00f6rteckning:<\/span><\/a><\/h4><\/div>\n\n- Alasuutari V. ( 2021). Suru sateenkaaren p\u00e4\u00e4ss\u00e4. surut.fi<\/a><\/li>\n
- Alasuutari V. (2020) Death at the end of the Rainbow. Rethinking Queer Kinsip, Rituals Remembrace at the Finnish culture of Death<\/em>. Turun yliopisto. Humanoria. Turku<\/li>\n
- Alasuutari, V. (2018). Kuolema sateenkaaren p\u00e4\u00e4ss\u00e4. Ilmi\u00f6 \u2013 Sosiologinen media kaikille.
\nJulkaistu 4.11.2018. ilmiomedia.fi<\/a><\/li>\n- Bristowe, K., Marshall, S., & Harding, R. (2016). The bereavement experiences of lesbian, gay, bisexual and\/or trans people who have lost a partner: A systematic review, the matic synthesis and modelling of the literature. Palliative Medicine, 30(8), 730\u2013744. doi:10.1177\/0269216316634601<\/li>\n
- Castaneda, A.; M\u00e4ki-Opas, J.; Jokela, S.; Kivi, N.; L\u00e4hteenm\u00e4ki, M.; Miettinen, T.; Nieminen, S.; Santalahti, P. (2018) Pakolaisten mielenterveyden tukeminen Suomessa : PALOMA-k\u00e4sikirja<\/li>\n
- Castaneda A. Suru ja kulttuurinen moninaisuus. Pdf-tiedosto<\/a><\/li>\n
- Curtin, Nancy, and Mary Garrison. \u201c\u2018She Was More Than a Friend\u2019: Clinical Intervention Strategies for Effectively Addressing Disenfranchised Grief Issues for Same-Sex Couples.\u201d Journal of gay & lesbian social services 30.3 (2018): 261\u2013281. Web.<\/li>\n
- Doka, K. J. (1989). Disenfranchised grief. In K. J. Doka (Ed.), Disenfranchised grief: Recognizing the hidden sorrow (pp. 3\u201311). Lexington, MA: Lexington Books<\/li>\n
- Sumiala, J. 2020. Mediasuru \u2013 kenen el\u00e4m\u00e4ll\u00e4 on v\u00e4li\u00e4? Teoksessa Lahti, T. (toim.). Suru. Helsinki. Duodecim, 34-44<\/li>\n
- Surun monimuotoisuus ty\u00f6paja 17.5.2021. Asiantuntiat: Aho A L., Alasuutari V., Gr\u00f6nfors J., Hagman-Kiuru R., Kalajanniska S., Kuusisto A-K., Lehtovirta E., Moring A., Nieminen S., Novitsky A., Nuutinen K., Uittom\u00e4ki S., Vainioinen P.<\/li>\n
- Keskinen, N.; Kaunonen, M.; Aho, AL, 2019. How Loved Ones Express Grief After the Death of a Child by Sharing Photographs on Facebook. Yhteiskuntatieteiden tiedekunta – Faculty of Social SciencesJournal of Loss and Trauma 24 7. 609-624<\/li>\n
- Duedecimlehti.fi<\/a> ja Setan Sateenkaarisanastoa<\/a>.<\/li>\n
- Lohi, J. 2021. Tuntui, ett\u00e4 oli joku konkreettinen juttu mit\u00e4 sai pit\u00e4\u00e4 syliss\u00e4. Muistoesineiden teht\u00e4v\u00e4t \u00e4idin ja kohtuun kuolleen lapsen v\u00e4lisess\u00e4 kiintymyssuhteessa. Helsingin yliopisto, Teologinen tiedekunta.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>
Vad inneb\u00e4r sorgens m\u00e5ngsidighet?<\/h2>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>Organisationerna bakom verksamheten Surevan kohtaaminen, Huoma ry<\/a> ,\u00a0K\u00e4py Barnd\u00f6dsfamiljerna rf<\/a>, Nuoret lesket ry <\/a>och Sorgbandet rf\u00a0<\/a> st\u00f6der sj\u00e4lva s\u00f6rjande p\u00e5 ett m\u00e5ngsidigt s\u00e4tt och po\u00e4ngterar att d\u00f6den kan ber\u00f6ra en i vilket livsskede som helst och vemsomhelst. \u00c4ven d\u00f6dsorsakerna kan vara m\u00e5nga olika.<\/p>\nVid bem\u00f6tande av den s\u00f6rjande \u00e4r det viktigaste f\u00f6r den professionella att bem\u00f6ta den s\u00f6rjande som en individ. Det \u00e4r dock bra f\u00f6r den professionella att vara medvetna om vissa f\u00f6rhandsantaganden som kan p\u00e5verka bem\u00f6tandet. Bem\u00f6tandet p\u00e5verkas alltid av s\u00e5v\u00e4l individuella som kulturella egenskaper. D\u00e5 man bem\u00f6ter en individ kan man inte utg\u00e5 fr\u00e5n kulturella f\u00f6rhandsantaganden, men det \u00e4r bra att vara medveten om dem i en viss m\u00e5n. Sorgens m\u00e5ngsidighet behandlas nu fr\u00e5n den kulturella m\u00e5ngfaldens<\/strong> och regnb\u00e5gsbefolkningens<\/strong> perspektiv.<\/p>\nDet \u00e4r viktigt att man ger den s\u00f6rjande utrymme att ber\u00e4tta om sig sj\u00e4lv och sina f\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5 det s\u00e4tt och i den utstr\u00e4ckning denne \u00f6nskar, och att man inte g\u00f6r normativa antaganden. Minoritetsrepresentanten kan uppleva minoritetsstress<\/strong>, om tidigare bem\u00f6tanden varit osakliga, konstiga eller heteronormativa. M\u00e5ngsidigheten kan \u00e4ven vara f\u00f6renad med m\u00e4nniskof\u00f6rh\u00e5llanden, d\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llanden str\u00e4cker sig l\u00e4ngre \u00e4n till den normativa k\u00e4rnfamiljen eller till den n\u00e4rst\u00e5ende som st\u00e5r angiven i patientjournaler. Ofta beh\u00f6ver den s\u00f6rjande f\u00e5 sin sorg legitimerad, dvs bekr\u00e4ftad, att man har r\u00e4tt till sin sorg oavsett vilket f\u00f6rh\u00e5llande man hade till den avlidna och att det egna s\u00e4ttet att s\u00f6rja \u00e4r r\u00e4tt. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att legitimera att alla inte s\u00f6rjer med samma intensitet och att olika familjemedlemmar kan ha olika k\u00e4nslor av sorg.<\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>\nVad b\u00f6r man beakta i regnb\u00e5gssorg? F\u00f6rluster i regnb\u00e5gsf\u00f6rh\u00e5llanden<\/h2>\n<\/div><\/p>\n
\u00c4ven om den allm\u00e4nna st\u00e4mningen f\u00f6r\u00e4ndrats mycket under de senaste decennierna, \u00e4r det fortfarande inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis enkelt att leva i en sexual- eller k\u00f6nsminoritet. Regnb\u00e5gsbefolkningen kan v\u00e4lja att l\u00e5ta bli att anv\u00e4nda vissa tj\u00e4nster, \u00e4ven d\u00e5 dessa tj\u00e4nster skulle beh\u00f6vas, av r\u00e4dsla att bli diskriminerade. Om man tidigare m\u00f6tt diskriminering, kan det vara sv\u00e5rt att ber\u00e4tta om den egna situationen g\u00e4llande familj och parf\u00f6rh\u00e5llanden. Neds\u00e4ttande kommentarer om den egna familjeformen kan g\u00f6ra det sv\u00e5rt f\u00f6r personen att lita p\u00e5 att den professionella \u00e4r p\u00e5 den s\u00f6rjandes sida. Tr\u00f6skeln att s\u00f6ka hj\u00e4lp kan vara h\u00f6g. I tj\u00e4nsterna b\u00f6r det tas fram att de \u00e4r \u00f6ppna f\u00f6r alla s\u00f6rjande och man b\u00f6r s\u00e4kerst\u00e4lla att man beaktar m\u00e4nniskornas och m\u00e4nniskof\u00f6rh\u00e5llandenas m\u00e5ngsidighet. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det inte s\u00e4rskilda st\u00f6dtj\u00e4nster som endast \u00e4r riktade till regnb\u00e5gsbefolkningen.<\/p>\n
I m\u00f6tet med en s\u00f6rjande ur regnb\u00e5gsbefolkningen vore det bra om den professionella var medveten om att den s\u00f6rjande kan uppleva att dennes sorg blir f\u00f6rminskad och f\u00f6rbisedd. \u00c4ven om minoriteters situation i v\u00e5rt samh\u00e4lle har f\u00f6rb\u00e4ttrats, h\u00e4rskar fortfarande en heteronormativ kultur som kan f\u00e5 minoriteterna att k\u00e4nna sig utanf\u00f6r. K\u00e4nslan av att sorgen inte \u00e4r ber\u00e4ttigad eller inte f\u00e5r uttryckas kan eventuellt ocks\u00e5 st\u00e4rkas av att f\u00f6rh\u00e5llandet till den avlidna inte lagligen erk\u00e4nns eller inte accepteras inom den egna familjen. F\u00f6r regnb\u00e5gsbefolkningen s\u00e4tts m\u00e5nga betydande m\u00e4nniskof\u00f6rh\u00e5llanden ofta utanf\u00f6r det som lagligen erk\u00e4nns. Som exempel kan n\u00e4mnas v\u00e4nskapsf\u00f6rh\u00e5llanden, vald familj, f\u00f6rh\u00e5llanden till f\u00f6re detta partners, barn till partner vilka inte adopterats och f\u00f6rh\u00e5llanden som utmanar den traditionella parf\u00f6rh\u00e5llandemodellen. Samma g\u00e4ller f\u00f6r samk\u00f6nade pars f\u00f6rh\u00e5llanden, som slutar p\u00e5 grund av partnerns d\u00f6d innan lag\u00e4ndringar som m\u00f6jligg\u00f6r officiell kung\u00f6relse av f\u00f6rh\u00e5llandet gjorts, eller f\u00f6rh\u00e5llanden som inte har kungjorts officiellt.<\/p>\n
Den professionella b\u00f6r prata om den s\u00f6rjandes och den avlidnas f\u00f6rh\u00e5llande p\u00e5 samma s\u00e4tt som den s\u00f6rjande pratar, dvs kalla f\u00f6rh\u00e5llandet vid dess r\u00e4tta namn. Till exempel d\u00e5 man pratar med en \u00e4nka, ska man prata om make, eftersom det \u00e4r fel att prata om en kompis eller v\u00e4n och det f\u00f6rminskar den s\u00f6rjandes och avlidnas f\u00f6rh\u00e5llande. D\u00e5 skulle den professionella bekr\u00e4fta k\u00e4nslan av att inte f\u00e5 uttrycka sorgen\/att sorgen inte \u00e4r ber\u00e4ttigad. Det \u00e4r av v\u00e4sentlig betydelse att den professionella noterar det spr\u00e5kbruk som den s\u00f6rjande anv\u00e4nder och sj\u00e4lv anv\u00e4nder likadana uttryck.<\/p>\n
Den professionella m\u00e5ste unders\u00f6ka sina egna attityder och bem\u00f6ta den s\u00f6rjande som en individ. Den professionella m\u00e5ste visa att f\u00f6rh\u00e5llandet, den s\u00f6rjande sj\u00e4lv och dennes sorg \u00e4r accepterade. Det kan \u00e4ven uppst\u00e5 problem i bem\u00f6tandet fr\u00e5n andra som s\u00f6rjer den avlidna, till exempel d\u00e5 den avlidnas andra n\u00e4rst\u00e5ende inte erk\u00e4nner f\u00f6rh\u00e5llandet mellan den avlidna och den s\u00f6rjande samt den sorg som orsakats av f\u00f6rlusten.<\/p>\n
Ibland kan ett d\u00f6dsfall tvinga regnb\u00e5gspersonen att komma ut ur sk\u00e5pet i olika situationer f\u00f6r att bli sedd, h\u00f6rd och f\u00f6r att f\u00e5 det st\u00f6d som beh\u00f6vs. P\u00e5 grund av de normativa antaganden som \u00e4r f\u00f6rh\u00e4rskande i samh\u00e4llet \u00e4r det en kontinuerlig process att komma ut ur sk\u00e5pet. \u00c4ven de regnb\u00e5gspersoner som lever sitt liv \u00f6ppet, m\u00e5ste dryfta i m\u00f6tet med en professionell hur de ska ber\u00e4tta om sig sj\u00e4lva och sin situation. Det tillf\u00f6r ytterligare en sak att dryfta i mitten av sorgen.<\/p>\n
Pr\u00e4ster och f\u00f6rsamlingar erbjuder inte neutralt st\u00f6d i sorgen till regnb\u00e5gsbefolkningen p\u00e5 grund av institutionell representation och historiska sp\u00e4nningar. M\u00e5nga har ocks\u00e5 kunnat skriva ut sig ur kyrkan p\u00e5 grund av diskriminering. De st\u00f6dtj\u00e4nster som erbjuds till den s\u00f6rjande kan handla om kyrkliga st\u00f6dgrupper, d\u00e4r deltagande kan inneb\u00e4ra osynlig eller synlig sp\u00e4nning. En pr\u00e4sts n\u00e4rvaro kan \u00f6ppna upp tidigare sm\u00e4rtsamma upplevelser av diskriminering hos den s\u00f6rjande regnb\u00e5gspersonen. \u00c5 andra sidan kan den acceptans som kyrkan och pr\u00e4sten visar vara s\u00e4rskilt viktig f\u00f6r en del av regnb\u00e5gsbefolkningen. En del kyrkliga akt\u00f6rer har \u00f6ppet ber\u00e4ttat att de f\u00f6rh\u00e5ller sig positivt till regnb\u00e5gsbefolkningen och att de v\u00e4lsignar samk\u00f6nade pars f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n<\/div>
- \n
- Alasuutari V. ( 2021). Suru sateenkaaren p\u00e4\u00e4ss\u00e4. surut.fi<\/a><\/li>\n
- Alasuutari V. (2020) Death at the end of the Rainbow. Rethinking Queer Kinsip, Rituals Remembrace at the Finnish culture of Death<\/em>. Turun yliopisto. Humanoria. Turku<\/li>\n
- Alasuutari, V. (2018). Kuolema sateenkaaren p\u00e4\u00e4ss\u00e4. Ilmi\u00f6 \u2013 Sosiologinen media kaikille.
\nJulkaistu 4.11.2018. ilmiomedia.fi<\/a><\/li>\n- Bristowe, K., Marshall, S., & Harding, R. (2016). The bereavement experiences of lesbian, gay, bisexual and\/or trans people who have lost a partner: A systematic review, the matic synthesis and modelling of the literature. Palliative Medicine, 30(8), 730\u2013744. doi:10.1177\/0269216316634601<\/li>\n
- Castaneda, A.; M\u00e4ki-Opas, J.; Jokela, S.; Kivi, N.; L\u00e4hteenm\u00e4ki, M.; Miettinen, T.; Nieminen, S.; Santalahti, P. (2018) Pakolaisten mielenterveyden tukeminen Suomessa : PALOMA-k\u00e4sikirja<\/li>\n
- Castaneda A. Suru ja kulttuurinen moninaisuus. Pdf-tiedosto<\/a><\/li>\n
- Curtin, Nancy, and Mary Garrison. \u201c\u2018She Was More Than a Friend\u2019: Clinical Intervention Strategies for Effectively Addressing Disenfranchised Grief Issues for Same-Sex Couples.\u201d Journal of gay & lesbian social services 30.3 (2018): 261\u2013281. Web.<\/li>\n
- Doka, K. J. (1989). Disenfranchised grief. In K. J. Doka (Ed.), Disenfranchised grief: Recognizing the hidden sorrow (pp. 3\u201311). Lexington, MA: Lexington Books<\/li>\n
- Sumiala, J. 2020. Mediasuru \u2013 kenen el\u00e4m\u00e4ll\u00e4 on v\u00e4li\u00e4? Teoksessa Lahti, T. (toim.). Suru. Helsinki. Duodecim, 34-44<\/li>\n
- Surun monimuotoisuus ty\u00f6paja 17.5.2021. Asiantuntiat: Aho A L., Alasuutari V., Gr\u00f6nfors J., Hagman-Kiuru R., Kalajanniska S., Kuusisto A-K., Lehtovirta E., Moring A., Nieminen S., Novitsky A., Nuutinen K., Uittom\u00e4ki S., Vainioinen P.<\/li>\n
- Keskinen, N.; Kaunonen, M.; Aho, AL, 2019. How Loved Ones Express Grief After the Death of a Child by Sharing Photographs on Facebook. Yhteiskuntatieteiden tiedekunta – Faculty of Social SciencesJournal of Loss and Trauma 24 7. 609-624<\/li>\n
- Duedecimlehti.fi<\/a> ja Setan Sateenkaarisanastoa<\/a>.<\/li>\n
- Lohi, J. 2021. Tuntui, ett\u00e4 oli joku konkreettinen juttu mit\u00e4 sai pit\u00e4\u00e4 syliss\u00e4. Muistoesineiden teht\u00e4v\u00e4t \u00e4idin ja kohtuun kuolleen lapsen v\u00e4lisess\u00e4 kiintymyssuhteessa. Helsingin yliopisto, Teologinen tiedekunta.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>
<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>Vad inneb\u00e4r sorgens m\u00e5ngsidighet?<\/h2>\n<\/div>
<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>Organisationerna bakom verksamheten Surevan kohtaaminen, Huoma ry<\/a> ,\u00a0K\u00e4py Barnd\u00f6dsfamiljerna rf<\/a>, Nuoret lesket ry <\/a>och Sorgbandet rf\u00a0<\/a> st\u00f6der sj\u00e4lva s\u00f6rjande p\u00e5 ett m\u00e5ngsidigt s\u00e4tt och po\u00e4ngterar att d\u00f6den kan ber\u00f6ra en i vilket livsskede som helst och vemsomhelst. \u00c4ven d\u00f6dsorsakerna kan vara m\u00e5nga olika.<\/p>\nVid bem\u00f6tande av den s\u00f6rjande \u00e4r det viktigaste f\u00f6r den professionella att bem\u00f6ta den s\u00f6rjande som en individ. Det \u00e4r dock bra f\u00f6r den professionella att vara medvetna om vissa f\u00f6rhandsantaganden som kan p\u00e5verka bem\u00f6tandet. Bem\u00f6tandet p\u00e5verkas alltid av s\u00e5v\u00e4l individuella som kulturella egenskaper. D\u00e5 man bem\u00f6ter en individ kan man inte utg\u00e5 fr\u00e5n kulturella f\u00f6rhandsantaganden, men det \u00e4r bra att vara medveten om dem i en viss m\u00e5n. Sorgens m\u00e5ngsidighet behandlas nu fr\u00e5n den kulturella m\u00e5ngfaldens<\/strong> och regnb\u00e5gsbefolkningens<\/strong> perspektiv.<\/p>\n
Det \u00e4r viktigt att man ger den s\u00f6rjande utrymme att ber\u00e4tta om sig sj\u00e4lv och sina f\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5 det s\u00e4tt och i den utstr\u00e4ckning denne \u00f6nskar, och att man inte g\u00f6r normativa antaganden. Minoritetsrepresentanten kan uppleva minoritetsstress<\/strong>, om tidigare bem\u00f6tanden varit osakliga, konstiga eller heteronormativa. M\u00e5ngsidigheten kan \u00e4ven vara f\u00f6renad med m\u00e4nniskof\u00f6rh\u00e5llanden, d\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llanden str\u00e4cker sig l\u00e4ngre \u00e4n till den normativa k\u00e4rnfamiljen eller till den n\u00e4rst\u00e5ende som st\u00e5r angiven i patientjournaler. Ofta beh\u00f6ver den s\u00f6rjande f\u00e5 sin sorg legitimerad, dvs bekr\u00e4ftad, att man har r\u00e4tt till sin sorg oavsett vilket f\u00f6rh\u00e5llande man hade till den avlidna och att det egna s\u00e4ttet att s\u00f6rja \u00e4r r\u00e4tt. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att legitimera att alla inte s\u00f6rjer med samma intensitet och att olika familjemedlemmar kan ha olika k\u00e4nslor av sorg.<\/p>\n<\/div>
<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>\nVad b\u00f6r man beakta i regnb\u00e5gssorg? F\u00f6rluster i regnb\u00e5gsf\u00f6rh\u00e5llanden<\/h2>\n<\/div>
<\/p>\n\u00c4ven om den allm\u00e4nna st\u00e4mningen f\u00f6r\u00e4ndrats mycket under de senaste decennierna, \u00e4r det fortfarande inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis enkelt att leva i en sexual- eller k\u00f6nsminoritet. Regnb\u00e5gsbefolkningen kan v\u00e4lja att l\u00e5ta bli att anv\u00e4nda vissa tj\u00e4nster, \u00e4ven d\u00e5 dessa tj\u00e4nster skulle beh\u00f6vas, av r\u00e4dsla att bli diskriminerade. Om man tidigare m\u00f6tt diskriminering, kan det vara sv\u00e5rt att ber\u00e4tta om den egna situationen g\u00e4llande familj och parf\u00f6rh\u00e5llanden. Neds\u00e4ttande kommentarer om den egna familjeformen kan g\u00f6ra det sv\u00e5rt f\u00f6r personen att lita p\u00e5 att den professionella \u00e4r p\u00e5 den s\u00f6rjandes sida. Tr\u00f6skeln att s\u00f6ka hj\u00e4lp kan vara h\u00f6g. I tj\u00e4nsterna b\u00f6r det tas fram att de \u00e4r \u00f6ppna f\u00f6r alla s\u00f6rjande och man b\u00f6r s\u00e4kerst\u00e4lla att man beaktar m\u00e4nniskornas och m\u00e4nniskof\u00f6rh\u00e5llandenas m\u00e5ngsidighet. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det inte s\u00e4rskilda st\u00f6dtj\u00e4nster som endast \u00e4r riktade till regnb\u00e5gsbefolkningen.<\/p>\n
I m\u00f6tet med en s\u00f6rjande ur regnb\u00e5gsbefolkningen vore det bra om den professionella var medveten om att den s\u00f6rjande kan uppleva att dennes sorg blir f\u00f6rminskad och f\u00f6rbisedd. \u00c4ven om minoriteters situation i v\u00e5rt samh\u00e4lle har f\u00f6rb\u00e4ttrats, h\u00e4rskar fortfarande en heteronormativ kultur som kan f\u00e5 minoriteterna att k\u00e4nna sig utanf\u00f6r. K\u00e4nslan av att sorgen inte \u00e4r ber\u00e4ttigad eller inte f\u00e5r uttryckas kan eventuellt ocks\u00e5 st\u00e4rkas av att f\u00f6rh\u00e5llandet till den avlidna inte lagligen erk\u00e4nns eller inte accepteras inom den egna familjen. F\u00f6r regnb\u00e5gsbefolkningen s\u00e4tts m\u00e5nga betydande m\u00e4nniskof\u00f6rh\u00e5llanden ofta utanf\u00f6r det som lagligen erk\u00e4nns. Som exempel kan n\u00e4mnas v\u00e4nskapsf\u00f6rh\u00e5llanden, vald familj, f\u00f6rh\u00e5llanden till f\u00f6re detta partners, barn till partner vilka inte adopterats och f\u00f6rh\u00e5llanden som utmanar den traditionella parf\u00f6rh\u00e5llandemodellen. Samma g\u00e4ller f\u00f6r samk\u00f6nade pars f\u00f6rh\u00e5llanden, som slutar p\u00e5 grund av partnerns d\u00f6d innan lag\u00e4ndringar som m\u00f6jligg\u00f6r officiell kung\u00f6relse av f\u00f6rh\u00e5llandet gjorts, eller f\u00f6rh\u00e5llanden som inte har kungjorts officiellt.<\/p>\n
Den professionella b\u00f6r prata om den s\u00f6rjandes och den avlidnas f\u00f6rh\u00e5llande p\u00e5 samma s\u00e4tt som den s\u00f6rjande pratar, dvs kalla f\u00f6rh\u00e5llandet vid dess r\u00e4tta namn. Till exempel d\u00e5 man pratar med en \u00e4nka, ska man prata om make, eftersom det \u00e4r fel att prata om en kompis eller v\u00e4n och det f\u00f6rminskar den s\u00f6rjandes och avlidnas f\u00f6rh\u00e5llande. D\u00e5 skulle den professionella bekr\u00e4fta k\u00e4nslan av att inte f\u00e5 uttrycka sorgen\/att sorgen inte \u00e4r ber\u00e4ttigad. Det \u00e4r av v\u00e4sentlig betydelse att den professionella noterar det spr\u00e5kbruk som den s\u00f6rjande anv\u00e4nder och sj\u00e4lv anv\u00e4nder likadana uttryck.<\/p>\n
Den professionella m\u00e5ste unders\u00f6ka sina egna attityder och bem\u00f6ta den s\u00f6rjande som en individ. Den professionella m\u00e5ste visa att f\u00f6rh\u00e5llandet, den s\u00f6rjande sj\u00e4lv och dennes sorg \u00e4r accepterade. Det kan \u00e4ven uppst\u00e5 problem i bem\u00f6tandet fr\u00e5n andra som s\u00f6rjer den avlidna, till exempel d\u00e5 den avlidnas andra n\u00e4rst\u00e5ende inte erk\u00e4nner f\u00f6rh\u00e5llandet mellan den avlidna och den s\u00f6rjande samt den sorg som orsakats av f\u00f6rlusten.<\/p>\n
Ibland kan ett d\u00f6dsfall tvinga regnb\u00e5gspersonen att komma ut ur sk\u00e5pet i olika situationer f\u00f6r att bli sedd, h\u00f6rd och f\u00f6r att f\u00e5 det st\u00f6d som beh\u00f6vs. P\u00e5 grund av de normativa antaganden som \u00e4r f\u00f6rh\u00e4rskande i samh\u00e4llet \u00e4r det en kontinuerlig process att komma ut ur sk\u00e5pet. \u00c4ven de regnb\u00e5gspersoner som lever sitt liv \u00f6ppet, m\u00e5ste dryfta i m\u00f6tet med en professionell hur de ska ber\u00e4tta om sig sj\u00e4lva och sin situation. Det tillf\u00f6r ytterligare en sak att dryfta i mitten av sorgen.<\/p>\n
Pr\u00e4ster och f\u00f6rsamlingar erbjuder inte neutralt st\u00f6d i sorgen till regnb\u00e5gsbefolkningen p\u00e5 grund av institutionell representation och historiska sp\u00e4nningar. M\u00e5nga har ocks\u00e5 kunnat skriva ut sig ur kyrkan p\u00e5 grund av diskriminering. De st\u00f6dtj\u00e4nster som erbjuds till den s\u00f6rjande kan handla om kyrkliga st\u00f6dgrupper, d\u00e4r deltagande kan inneb\u00e4ra osynlig eller synlig sp\u00e4nning. En pr\u00e4sts n\u00e4rvaro kan \u00f6ppna upp tidigare sm\u00e4rtsamma upplevelser av diskriminering hos den s\u00f6rjande regnb\u00e5gspersonen. \u00c5 andra sidan kan den acceptans som kyrkan och pr\u00e4sten visar vara s\u00e4rskilt viktig f\u00f6r en del av regnb\u00e5gsbefolkningen. En del kyrkliga akt\u00f6rer har \u00f6ppet ber\u00e4ttat att de f\u00f6rh\u00e5ller sig positivt till regnb\u00e5gsbefolkningen och att de v\u00e4lsignar samk\u00f6nade pars f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n<\/div>
- Alasuutari V. (2020) Death at the end of the Rainbow. Rethinking Queer Kinsip, Rituals Remembrace at the Finnish culture of Death<\/em>. Turun yliopisto. Humanoria. Turku<\/li>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.surevankohtaaminen.fi\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/ohjaa-eteenp\u00e4in-artikkelikuva-1.png\")
<\/p>\n