ATT HJÄLPA EN MÄNNISKA I KRIS

Sähköiset lähteet: 

  • Hoitotyön tutkimussäätiö (2018). Äkillisesti kuolleen henkilön läheisten tukeminen. Hoitotyön suositus (online). Hoitotyön tutkimussäätiön asettama työryhmä. Helsinki: Hoitotyön tutkimussäätiö, 2018). Luettu 12.12.2019. Saatavilla: www.hotus.fi.
  • Holopainen, L. (2019). Sosiaali- ja terveysministeriö: Sosiaalipäivystys, psykososiaalisen tuen suositus. Luettu 12.12.2019. Saatavilla: https://stm.fi/documents/1271139/13384557/Holopainen+Liisa+Sosiaalip%C3%A4ivystys%2C+psykososiaalisen+tuen+suositus
  • Sosiaali- ja terveysministeriö (2019). Äkillisten traumaattisten tilanteiden psykososiaalisen tuen kehittämisen työryhmän loppuraportti. Sosiaali- ja terveysministeriön raportteja ja muistioita 2019:46. Luettu 12.12.2019. Saatavilla: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-00-4090-1

Kirjalliset lähteet:

  • Dyregrov K., Dyregrov A. (2008). Effective Grief and Bereavement Support. The Role of Family, Friends, Colleagues, Schools and Support Professionals. Lontoo: JKP
  • Hammarlund, O. (2004). Kriisikeskustelu. Kriisituki, jälkipuinti, stressin ja konfliktien käsite. Tallinna: Tietosanoma.
  • Hedrenius S., Johansson S. (2016). Kriisituki. Ensiapua onnettomuuksien, katastrofien ja järkyttävien tapahtumien käsittelyyn. Tallinna: Tietosanoma. Suom. Strellman U. Ruotsinkielinen alkuteos Krisstöd vid vid olyckor, katastrofer ock svåra händelser: att stärka människors motståndskraft (2013).
  • Poijula, S. (2018). Resilienssi – Muutosten kohtaamisen taito. Helsinki: Kirjapaja.

Muut lähteet: 

  • Haastattelu Tampereen kriisikeskus Osviitan kriisityöntekijä Tarja Saurion kanssa Tampereella 10.10.2019.
  • Haastattelu Huoma – henkirikoksen uhrien läheiset ry:n kokemusasiantuntija Tuula Backmanin kanssa Tampereella 10.10.2019.
  • Muu Surevan kohtaaminen -hankkeen kokemusasiantuntijoilta ja surujärjestöjen työntekijöiltä saatu kokemusperäinen tieto.

Vad är krishjälp och vem ger den?

När man talar om att hjälpa en människa i kris, är det viktigt att skilja på två saker:

  • Lagstadgad krishjälp från en professionell och psykosocialt stöd. Den består av en första bedömning, akut krisarbete, psykisk bearbetning, nödvändigt socialarbete och aktiv uppföljning. Lagstadgad krishjälp får den sörjande från social- och krisjouren inom det egna sjukvårdsdistriktet. Vid behov kan den sörjande också hänvisas till ett kriscenter drivet av tredje sektorn.

  • Närvarande stöd och att ta hand om praktiska behov och trygghet. Krishjälp som innehåller psykisk bearbetning av en närståendes död är en utbildad krisarbetares uppgift. Omedelbart efter det skedda behöver dock den sörjande framför allt medkännande närvaro och att någon tar hand om hans/hennes basala behov och trygghet. Denna typ av hjälp är en uppgift för alla som möter den sörjande.  

Kapning av krisens spets i centrum

Med en kris avses en situation där den krisdrabbades tidigare handlings- och överlevnadssätt inte längre fungerar eller räcker till i den förändrade situationen. En kris är en onormal situation, som det är normalt att reagera kraftigt på. En krisdrabbad person behöver ofta utomstående hjälp.

Känslor och förnimmelser under en kris är individuella. Så olidligt kraftiga reaktioner såsom avsaknad av reaktioner kan också höra till saken. Ofta behöver man utomstående hjälp redan för att sköta praktiska göromål, eftersom handlingsförmågan i en kris är försvagad.

I krisarbete är kapning av krisens spets i centrum. Till krisarbete hör den professionellas lugnande närvaro, att ta hand om basala behov (såsom att äta, dricka och vila tillräckligt), att säkerställa en fortgående vardag och i ett senare skede att gå igenom händelserna. Krisarbetarna hjälper till med att sätta ord på känslor och att normalisera reaktioner. Samtidigt kartläggs den sörjandes överlevnadsstrategier, stödnätverk och eventuellt behov av fortsatt hjälp.

Till psykosocialt stöd hör också att följa upp den sörjandes situation på lång sikt vid behov. En person som förlorat en närstående på ett fruktansvärt sätt kan behöva hjälp till och med flera år senare.

Hur kan jag hjälpa en människa i kris?

Fastän du inte är en professionell krisarbetare, kan du ändå vara ett stöd för en person som förlorat en närstående. Din uppgift är att säkerställa att den sörjande har möjlighet att få krishjälp även från en professionell krisarbetare.

Hur bemöta en sörjande?
När man möter en sörjande gäller de råd som ges på sidan Surevan kohtaaminen. Att vara närvarande och att lyssna på den sörjandes egna behov är väsentligt.
Hur bemöta en sörjande?

Vägled, hjälp, håll inom stödkretsen

  • Vägled den sörjande att få hjälp från en professionell krisarbetare. Såvida det är möjligt, ordna krishjälp till platsen genast vid dödsplatsen eller med till tillfället då dödsbudet överlämnas. Fråga den sörjande om du kan vidarebefordra hans/hennes uppgifter till socialjouren eller ett kriscenter.
  • Säkerställ den sörjandes basala behov och trygghet. Fråga om du kan kalla den sörjandes närstående till platsen för att hjälpa. Vid behov instruera de närstående i att hjälpa. Det är viktigt att säkerställa att den sörjande äter, dricker och sover. Släpp till exempel aldrig en person, som nyss fått veta om sin närståendes död, bakom ratten i en bil.
  • Fråga vad den sörjande behöver. Utgångspunkten i hjälpen är den sörjandes egna önskemål. Kom dock ihåg, att en person som drabbats av en akut kris inte alltid klarar av att bedöma sitt eget hjälpbehov, och att hjälpbehovet också kan förändras. Därför är det viktigt att hjälp erbjuds upprepade gånger och att information om hjälpkanaler även lämnas skriftligt.
  • Håll den sörjande inom stödkretsen. Psykosocialt stöd bör vara ett kontinuum där många hjälpare deltar. Den sörjande bör vägledas aktivt från en tjänst till en annan, då resurserna i en kris ofta är nedsatta.
Surevan kohtaamisessa on tärkeää myötätunto

Hur säkerställer man att den sörjande får lagstadgad krishjälp?

Vid ett plötsligt dödsfall samarbetar nödcentralen, polisen, räddningstjänsten, akutvården, social- och krisjouren samt vid behov tredje sektorns aktörer för att hjälpa närstående. Det är på kommunernas eller sjukvårdsdistriktens ansvar att ordna primärvårdsjour som är öppen dygnet runt, vilken ofta är belägen i anslutning till sjukhus.

Psykosocialt stöd och krishjälp är en del av primärvårdsjouren. Dessutom kan det finnas andliga förstahjälpsarbetare i sjukhusen, präster eller diakoner.

Om du är en professionell som möter sörjande i ditt arbete, hör det till dina lagstadgade plikter att hänvisa till krishjälp och socialt stöd.

Utöver social- och krisjouren, erbjuder även organisationer i tredje sektorn krishjälp. Till exempel ordnar Psykisk Hälsa Finland MIELI rf och Finlands Röda Kors krishjälp. Ta reda på var det närmaste kriscentret ligger i förhållande till din ort. Psykisk Hälsa Finland MIELI rf upprätthåller även en kristelefon.